när facebook finns? Åh jisses, alla ni som inte möter mig där slipper en hel del, för det är och förbli min lekplats. Jag blir som fjorton igen, jag lovar! På gott och på ont.

Idag sitter jag här med facebookbakfylla, och huvudet känns både tungt och fullt (av av kreativ tankeverksamhet!) trots att jag inte drack en dropp igår.

Fastnade i ämnet normalitet och det blev några inlägg om det och många härliga roliga svar fick jag. Till sist kom jag fram till att jag minsann tycker att det normala i själva verket är såväl trist, tråkigt och jobbigt, och att det dessutom är till men för hela mänskligheten, faktiskt ett hot mot det samma. Inget jag sörjer direkt med andra ord. Men samtidigt för att vara lite allvarlig mitt i det hela, så är jag samtidigt lite frustrerad över utveckningen vi har idag. Det som betraktades som en avvikelse inom normalvariationen diagnosticerar man idag. Jag är säkert ett urexepel på detta själv. Hade jag varit ung idag hade jag blivit diagnosticerad, absolut ingen tvekan. (Den dagen jag utreds får jag säkert en diagnos idag med!). Men eftersom man inte hade dessa diagnoser då, så har jag fått leva mitt liv som normal, dvs, nackdelar; inga hjälpmedel som kanske behövs, inga insatser etc, etc, etc. Men samtidigt har jag aldrig behövt avskräcka en arbetsgivare med ett litet tillägg; "by the way, jag har förrästen en liten diagnos också". Dvs, ett papper som förklarar varför jag är som jag är, istället för att jag sätter ord på det och förklarar hur det märks för andra; ex så berättar jag alltid i en anställningsintervju att jag alltid är tio minuter sen, (en stor fördel för det är svårt att slå mig i huvudet med det sen om man en gång har accepterar det) och det har man hittills köpt. Jag säger också att jag inte viker i en diskussion utan att säga vad jag tycker: att jag inte söker konflikt men att jag inte undviker det när det uppstår, och att jag har en avvikande konfliktinställning, då jag faktiskt uppskattar bra konflikter. Det har man sett som en styrka många gånger. Men skulle jag helt plötsligt kalla det vid en diagnos, hur skulle man uppfatta det då? Tåls nog att tänka på? Vissa av mina avvikande sidor har varit mina styrkor många gånger, men om sidora helt plötsligt finns för att jag är defekt, blir det fortfarande en styrka då?

Sånt här kan jag inte riktigt släppa. Är diagnoser bara av godo? Om någon undrar, javisst, det finns barn med diagnos i min närhet, så rent personligt är ämnet inte nytt.

Nu blev det här ett annat ämne än jag tänkt -igen. Så jag lägger ett till. För diskussionerna på facebook ledde till något helt annat, men började i diskussionen normalitet. (Jag älskar by the way Eric Homburger Erikssons definition av normalitet, skall försöka hitta den en dag och återgå till att diskutera den).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...