Tja, som jag skrev har jag katalogiserat papper och hur mycket merjobb blev inte det då?

När någon tidigare frågade efter ett papper kunde jag peka med hela handen:

-"Ligger i högen till höger om datorn, eller i högen ovanpå skrivaren, eller i högen under högen som ligger under tapetboken".

Det var enkelt.

Den som ville ha ett dokument kunde hitta det SJÄLV!

NU? Hur blev det?

Jag har haft fram pärmar tre eller fyra gånger idag.

Eftersom BARA jag vet under vilken flik det ligger, jag är livrädd för att någon skall ändra ordningen i min bokhylla, för att ingen skall få hybris av att leta reda på vilken pärm vilket arkiv ligger i som innehåller rätt flik, så måste jag dra fram RÄTT pärm, och visa pappret, låta det ligga så länge det andvänds och sen måste JAG ställa pärmen på rätt ställe igen så min nyvunna ordning inte ruckas.

Gah! Det var enklare att säga "lägg nu tillbaka papperna i samma hög på samma ställe igen".

Så du som har tänkt skapa ordning. Gör det inte. Det är bara merjobb för DIG!

Har suttit och bloggsurfat på inredningsbloggar en stund och drömmer mig bort.

Jag önskar mig ett eget hus jag med! Åh, vad det vore underbart! En vacker dag; en tid skall komma och jag hittar det jag söker och KAN förverkliga det. Det är jag säker på. Men än så länge får jag sitta och drömma mig bort!

Jag har inte så stora krav. Tror jag?

På önskelistan finns:

*en liten farstu eller veranda. Gärna gisten och skev.

*en vedspis i köket

*Vattenpump på gården

*utadass. Ett absolut måste. Jag MÅSTE ha ett UTEDASS!

*ett gammalt kök.

*absolut viktigt; En RIKTIG BASTU! Av finsk modefjong och kvalisort.

DET är mina krav. Sen får rummen vara stora eller små eller många eller få, precis hur de vill.

Mitt kök skall vara glatt. Och varmt.

Där vill jag ha den här:

Den älskar jag. Har den som fond i köket idag, och den är en fullträff. Man blir lika glad varje gång man ser den, dvs inte bara jag.

Tapeter har en stor inverkan på humöret, fast att de sitter där och bara finns i bakgrunden och skymundan, bakom tavlor och hyllor och annat smått och gott.

Kanske betyder de mer än vi tror?

Man tänker egentligen allt för sällan på hur stor inverkan de har på en? Poff! Så går man in i ett rum och väggen har talat och jag får oftast känslan direkt: är det en plats att trivas på eller ej? Attacken överbemannar en utan att man kan värja sig för den; och det är just så tapeter sitter obemärkt och verkar som en lisa för själen, som en undermedveten träffsäker pil rätt in i solar plexus.

Lite typ; visa mig vilken tapet du gillar och jag skall säga dig vem du är... *skratt*. Fast nu kom jag av mig igen och kom in på något helt annat. Tapetfilosofiska funderingar tar jag en annan dag.

Vid mitt mat/fikabord vill jag ha den här:

I min hall vill jag ha den här:

I mitt gästrum vill jag ha den här:

I min läs och myshörna vill jag ha den här:  

Ja, tusen olika blommor vill jag omge mig med! Man kan inte få nog av varma härliga färsprakande underbara blommor, speciellt inte nu under den mörka årstiden.

Tapeterna har jag ju. Men huset har jag baske mig inte än. Men drömma får man!

Tja, jag kan inte hjälpa det. Ilskan över hur samhället utvecklar sig idag ligger ständigt på lur, redo att blomma ut i full kraft. Som en sovande tiger ungefär. Nu är jag återigen väldigt väldigt ilsken och arg. Som vanligt, så fort vår nya omänskliga politik kommer till uttryck.

Svartfötterna visar sig igen, den här gången så tydligt att till och med försäkringskassans egen generaldirektör går ut med ett väldigt tufft kritik över hur vår sittande regering löser frågan.

Adriana Lender! Du är dagens hjälte.

Vad skönt att någon från er tar täten och inte bara gör som alltid, "lyder order från högre instans".

Notera att:

*Försäkringskassan räknar med att 50 000 personer lämnar sjukförsäkringen nästa år på grund av att de helt enkelt fasas ut i och med de nya reglerna

*Samtidigt tror inte Försäkringskassan att alla kommer att klara av att arbeta. Tidigare erfarenheter av den här typen av samarbetsprojekt med Arbetsförmedlingen visar att bara omkring 40 procent klarar av att gå vidare till ett jobb eller studier.

*Adriana Lender vill därför att de 50 000 personer som det handlar om ska kunna bedömas efter de gamla reglerna om sjukersättning.

VÄL RUTET!

* Effekten skulle alltså kunna bli att flera av de här personerna faller igenom och blir sjukskrivna igen efter kort tid. Och för drygt 2 000 av dem finns ingen ersättning alls eftersom de inte längre har någon sjukpenninggrundande inkomst.

– Om de inte klarar av sin situation när de går över till Arbetsförmedlingen och kommer tillbaka till sjukpenningen finns det ingen möjlighet att betala ut sjukpenning till dem. Då är den noll, säger Adriana Lender.

(punkterna är hämtade från Dagens Eko, länken som finns ovan under ordet Kritik).

Vi går snart in i en valperiod.

Jag vädjar er alla att fundera över hur mycket lidande ett par extra hundringar i plånboken får kosta.

Vill vi verkligen ha ett klassamhälle med djupare klyftor än idag?

JAG är inte beredd att gå över lik. Är du?

Är att skriva kort.

Det skall jag lära mig.

NU!