Sonens gamla skola ligger ungefär tre km härifrån. Det går buss, det vore inte alls konstigt eller svårt att låta honom gå kvar. Sen är det ju det här med socialt nätverk och att gå i skola där man bor. I samhället finns en kommunal skola. Och vi har gått och velat lite fram och tillbaka, byta nu när terminen snart slutar eller vänta till efter sommaren? Sist väntade vi till efter sommaren med påföljd att det blev en lång och ensam sommar där man inte kände barnen runtomkring... så därför var vi och besökte den nya skolan idag. Mamma gick hem efter en stund men lillebror ville vara kvar skoldagen ut.

För sådär tjugo minuter sedan kom han hem glad och nöjd och visste nu var ett par av barnen bodde och hade haft följe med en av killarna hem, då de skulle åt samma håll. Och allt hade varit bra, och maten god (JÄTTEVIKTIGT för honom, skoldagen färgas av om maten är god eller äcklig!!) Vi hann knappt prata klart, när det knackade på dörren. Utanför stod tre av världens sötaste små flickor och tittade upp på mig:

-Är Juhani hemma? Får han komma ut?

Självklart fick han komma ut.

Jag gissar redan att den här sommaren blir full av nya kamrater!

Är fortfarande ute på kaosets djupa vatten i mitt hem. Det är inte fullt klart ännu, utan just nu packas det upp gamla minnen. Hittade pärmen "Vad vill du bli" en av knakelteaterns ständiga följeslagare:

Välj själv, tyrannusaurus rex, sjörövare, pippi långstrump, peter parker/spindelmannen, kiss eller nyckelpiga?

Det syns att de varit med på galej. Många gånger har den pärmen packats upp och många gånger har den bläddrats i, och nya varianter tillkom lite då och då.

När var det hallands nyheters jubileum. Eller var det SCA´s?

Det här måste ha varit falkenbergskarnevalen.

Tyvärr var jag nog lite dålig på att spara artiklarna, så jag har inte alla kvar. Men bara dessa artiklar, får mig att minnas många fler tillfällen än den här. Det var roliga år.

Vad mer följer mig flytt efter flytt? Mycket krafs förstås. Men dessa är OTROLIGT viktiga för mig:

Mina POX.  Tidningen jag läste troget från första till sista numret. Kom sig av en slump. Jag stod i kön på sörsehallen när en blick föll på en framsida. Vad är det där? Serier för vuxna? Nr 1 1884. Sen var jag fast. Fast för Svinet Edmund, och alla de andra. Mina storfavoriter över alla har alltid varit allt som kommit ur händerna på tecknarna Peter Bagge och Dori Seda (vila i frid!). Och, jo, jag följde Pox-rättegången mot Epix när den begav sig. Och Tidsam-konflikten. Den som nog till sist tog död på alla små tidningar som gavs ut av entusiaster. Läs mer om Pox-rättegången här.

Något som stör mig oerhört mycket än idag är att man faktiskt valde att åtala serien " "Hor på kontor" av Dori Seda. Jovisst, det FINNS serier jag kan förstå att man skulle åtala. Men snälla, satiren i Doris serier, självdistansen och ironin, för att inte säga cynismen, och den burleska humorn som var så uppenbar att den nästan låg utanpå serien som en relief, så man nästan kunde ta på den? Jag förstår inte detta. Det övergår fullständigt mitt förstånd. Finns det verkligen någon som faktiskt tog stripen på allvar, där en hunsad arkivarie går igång på sin chef med dominametoder? Snälla, säg att de skojjade. Det måste vara lika mycket humor som är fullständigt genomgående tvärs över alla Doris seriestrippar.

Visst, jag har aldrig slukat allt som publicerats i Pox. Men fördelen med en tidning är att man kan bläddra förbi och låta bli att läsa det som upprör eller retar en, eller som helt enkelt inte attraherar en. Men ljuspunkterna i blaskan gjorde mig till en ständig läsare och jag kommer nog aldrig att sluta vänta på att Horst Schröder verkligen tar sitt förnuft till fånga och till sist publicerar Doris samlade verk på svenska! SÅ DET SÅ! (jag tror till och med att det finns ett tryckt löfte att göra detsamma i ett av nummerna i Pox.... hrm, *Naglar Horst i ögat*).

De här tidningarna låg en gång i tiden väl sorterade i källaren. I nummerordning och årgångsordning. I FINT skick. De hade legat så i några år, mest för att de är ganska skrymmande. Jag tror att jag hade ett eller två nummer okompletta nummer, och skälet är att min kära syster en gång klippte ut massa rutor för att göra collage i dem. (Vaddå, du har ju läst tidningen?? ). Tanken var att komplettera upp de nummer så att de var helt kompletta. Hon var jättenöjd med sina kollage, som blev urfräcka. Själv stod jag där med ett par håliga tidningsnummer. (morr). Och där låg de länge och väl. Sen blev äldsta sonen sådär en elva-tolv år. Han började aktivera sig i källaren. Jag tyckte att det var lite underligt. Varför sitter ungen i källaren i flera timmar och vad gör han?

Varje gång vi kom ner så satt han bara på en stol. "Vad gör du?" frågade jag. "ingenting", svarade han.

Jag fattade ingenting. Mådde ungen inte bra? Var han deprimerad? Självmordsbenägen? På väg att bli tokig? Varför satt han i källaren istället för att leka med de andra små pojkarna på gården??

Vid ett tillfälle kom jag utvägen in i källaren, och därmed behövde jag inte gå i trappor. Nere i källarrummet satt sonen, den läsvägrande stökiga ungen djupt försjunken i mina gamla pox.

"Vad gör du" sa jag. Han hoppade en halvmeter men svarade mig inte, utan stirrade på mig med skräckslagen blick.

"Inget" kom det till sist.

"Har du hittat mina gamla pox" frågade jag.

"Ja", svarade han.

"varför tar du inte upp dem istället?".

"FÅR jag läsa dem?". Han tittade med mig med ännu mer förfärad blick.

Då förstod jag sysselsättningen i källaren.

Sonen trodde att han hade funnit olovlig läsning. Något förbjudet. Som inte fick andas om, för då skulle nöjet tas ifrån honom.

Själv jublade jag mer över att ungen läste. Skitsamma vad. Bara han läste. Han var så långsam och ointresserad läsare. Det började således med Pox för hans del. Inte blev det bättre när de var färdiglästa och han kom över Jönkes livsberättelse i vår bokhylla (Mitt liv tror jag den heter). Inte alls världens lämpligaste barnbok. Men det var en bok. Och sen läste han en till. Och en till. Och en till. Och helt plötsligt hade han inga problem att lämna ifrån sig egna skrivna berättelser i skolan. Och öhhh, jovisst var de en hel del poxinspirerade såtillvida att innehållet sällan var av det givna slaget... och han svängde med burkelsk humor och trampade nog någon på tårna med. Så visst, har jag försvarat innehållet i en och annan anekdot som är kommen ur min sons hand. Men vad fasen, serier är någons fantasier, målade med tusch på samma sätt som man målar böcker med ord. Ibland måste konsten och fantasin särskiljas från verkligheten och de lustar som finns i verkligheten. Och vad det står för!

Mina pox har sedan dess för överigt legat uppe, kanske inte riktigt alla årgångar, men de har gått igenom de nästa tre ungarna med. Får se om även lilleman fastnar för dem en vacker dag. I så fall skall han slippa att gömma sig i källaren med dem i varje fall. Det här är absolut fin litteratur på hög nivå, som ingen behöver skämmas för att uppskatta, tvärtom! (Fast han får gärna vänta tills han blir fjorton-femton i varje fall, och så vill jag nog introducera dem själv, så jag kan få förklara lite först innan han får fritt spelrum!).

Gick bort till lokalen någon gång efter middagstid. Hade ett par olika projekt för mig, dels hade jag en tapetstuvsbeställning med bitar som skulle vara 1 meter långa och sen skulle jag börja ta fram och klippa till lite tyger till Persil. Och om jag hann, börja gå igenom vad jag skall ha med mig på lördag. Har bokat bord. Men har inte bestämt mig för vad jag skall ta med mig. Tapeter kanske vore något, det är inomhus och jag behöver nog verkligen visa upp lite av det jag har, istället för att låta det ligga i mitt mörka magasin.

Nåja.

När jag ändå gick igenom mitt berg av öppnade rullar och tapetbitar, så slog det mig att jag kanske skulle klippa till ett gäng varianter, och ta med mig hem för fotning, bara för att se om det gick lika bra att få fram färger idag som igår. Tapeter är tungt så istället för att bära hem hela rullar, så är småbitar lättare och det räcker gott och väl till för att ta foton?

Sagt och gjort.

Eftersom det var upplagt för 1-metersbitar så fick det bli det som kapades med. När jag till sist var tvungen att ge mig för dagen, så släpade jag altså med ett gäng tapetbitar.

Fotograferingen gick ju "sådär". Läs skitdåligt. Det var om möjligt ännu värre färgåtergivning än vanligt, så jag tror att man skall undvika vissa ljus även i mitt kök, eller om det är för mycket ljus... vet inte om jag får möjlighet att ta om dem ikväll.

Hm.

Nåja, får se, annars får det bli en annan dag. Tapetbitarna har jag inte tänkt släpa med till lokalen igen, så de åker upp på tradera så jag får rensat ut dem så snabbt som möjligt.

Den här veckan är annars så bokad att jag nästan viker mig dubbelt direkt. Eller mest har lust att låta bli att gå upp de närmaste dagarna som jag har framför mig. Om jag nu drar täcket över huvudet och låtsas att det har växt fast, tror ni att folk kommer att märka att jag ligger kvar eller tror de att jag har gått upp och gjort det jag skall? Mör i hela kroppen, det kostar på att flytta. Dessutom har sambon fått upp vår bokhylla idag så jag vet vad jag skall göra de stunder jag får tid över denna vecka.

Sortera böcker.

Kul på en skala? Fast det SKALL bli skönt att få upp dem och få bort massor av kartongberg från storarummet...

Tror jag visade en halvfärdig vägg häromdagen, ett valv mellan vardagsrum och finrum skulle ju sättas igen. Och så blev det.

Idag kommenderade sambon fram tapeter, och de skulle ligga klara när jag åkte till lokalen.

Tja, efter en tids vånda, och ständigt ändrande av vilken tapetsort som skulle vart, så bestämde jag mig för att jag skulle göra mitt urval av de sorters om Wanja kunde tänkas ha med sig tillbaka även om jag inte alls visste vilka det kunde tänkas vara...

Och när jag kom hem från lokalen så satt de uppe. Ingen tid för ånger. Men vad tusan, jag blev ju för sjutton väldigt nöjd. Och OJ, vad jag tycker att de växte när de kom upp!

Vardagsrumsdelen fick den här:

Den kommer dock att täckas till stor del av en bokhylla. Och bara skymta fram lite grann. Men den är lugn och fin och det tror jag behövs. Och den kommer att funka till mina olika trämöbler också. Ger mig en gammaldags feeling. Har ändå massa lyster som spelar när ljuset kommer på.

Inte dumt val alls.

Men sen kom jag till en tapet som verkligen överraskade mig. Gillar den verkligen verkligen skarpt uppe och i synnerhet till det vita.

Helt okej faktiskt!

Men jag hade iofs bestämt mig för att min säng skulle målas knalllila häromdagen. Så jag åkte och köpte färg. Men den färgen går bort och kommer nu till pass någon annanstans. För den är läcker. Men inte till den här tapeten!

Här ser ni dem i helbild. När saker kommer iordning och fram så tror jag att jag lätt kan känna mig hemma med bägge två!

Glädjen var stor i morse när jag packade upp tapetrullar som kom hem igen efter att ha varit en längre tids vända hos Wanja och Leo.

Åh, welcome home to mommi, taperrullar dearest. Det var riktigt roligt att återse dem för några har varit slut hos mig ett tag.

Så jag går igenom, plastar och och lägger upp på bordet för att ta lite snapshots av dem, snabbt skulle det gå för jag skulle åka och öppna och hade inte många minuter på mig.

Vad händer? För första gången?? Kolla här.

Men?? Kolla bilden! Den har NÄSTAN en rättvist återgivande färg?? DET har nog nästan aldrig hänt förr, att en rulle bara åker upp på bordet och sen när jag tittar igenom bilderna att jag kan känna igen dem... märkligt. Jag älskar mitt kök! (numret på bilden är antalet som kom hem, det här är altså mina kom-ihåg-bilder).

Och den här?

Men, sådär ser den ju nästan ut??

Och den här?

samma sak igen?

Något måste vara fel??

Den här blev BARA en grad för kall. Nästan som den är i verkligheten altså... märkligt. Eller är det min skärm som är annorlunda nu när jag inte sitter vid min vanliga dator??

En liten grad för blå bild, men nästan så jag tycker att den är lik sig...

likaså den här:

För första gången får jag fram intensiteten i den... brukar bli fisblek annars på bild...

Den här varianten är jag glad att återse. De rullar jag tidigare hade gick iväg till ett museum som snart har invigning på en fyraårig installation om jag minns rätt... på tiden på installationen altså.

Den ljusblå här, blev också lika härligt babyljusblå som i verkligheten. Den har jag för mig var slut, att bara den rosa och bruna fanns kvar. Den är ljuvligt söt....

Den här skall ni snart få se i ett annat inlägg. Hade kanske ett par rullar kvar av den sedan tidigare. Fick ett infall innan jag åkte hemifrån i morse. När jag kom hem, satt den uppe. Bara sådär.

Likaså den här:

Den har jag stått och vägt med i handen massor av gånger, i den gröna varianten. Detta är den brunbeiga. Har lite lyster och gulddekor och är ljuvlig i verkligheten.

Den här har också varit slut ett tag. Den är otroligt maffig. Stormönstrad.

Den här är nog också slut vill jag minnas. Undrar om inte den åkte med till Inke i sin helhet. Men nu kom då några enstaka rullar tillbaks.

Men med tanke på att det var femton minuters jobb att shoota på dem, så lutar det allt åt att jag skall ta hem en rulle av alla mina tapetervarianter för att ta om alla bilder. Det är onekligen betydligt mycket roligare att kunna göra dem LITE rättvisa färgmässigt.

Men jag är absolut överraskad. Kanske inte så konstigt att jag gillar köket när färger framträder som de är??  

Dagens loppisgods är inhandlat. Är nöjd med mina kap, men framförallt för att jag bara kom hem med "rejäla" grejer som försvinner i mängden och fyller en plats. Jag skall avstå småkrafs i enlighet med ett tidigare loppislöfte, då jag inte vill fylla mitt bohag med grejjer jag inte behöver, eller som inte har en nytta.

Denna lilla telefonhylla föll jag handlöst för igår. Superliten, har passande mått för en bakelittelefon och inget mer. Men jag tror att den kommer att göra sig super i mitt kök, där vill jag ju ha en grön kobra så småningom ifall det nu blir den tapeten jag går och har bestämt mig för...

Med plastlist, på samma sätt som köpmansttjänst hade på sina hyllor i 60-serien.

Men även detta telefonbord fick följa med, kunde ju inte låta det stå kvar.

Kan ju vara bra med en telefonhylla någon mer stans? Har iofs några stycken. Men det får la stå till sig lite. Hallen kanske? Nåja.

Sen var det den här lampan. Tycker att jag har sett den någonstans. Har ett nummer under och saknar rastret. Men jag gillar formen på det och färgen blir superbra i mitt arbetsrum tror jag.

Den här bonaden såg jag bakom igår. Jag veckade förstås genast ut den. (På bilden är dottern gömd bakom, hon är någonstans mellan 175-180 lång, så den täcker nästan en vägg).

Fast då var han inte säker på att den var till salu, eftersom den hade varit deras privata. Idag var dem framlagd. Ingen tid för tvekan, den fick följa med hem. Adopterades tyvärr direkt av dottern, som påstår att det står "följer med till Gotland" på den. Jag har ingen vägg till den så det får la bli så.  

Tog med mig sonen på tur genom långås idag igen. Vi fick snilleblixten att gå ner till Dans Intim, som jag envisas med att kalla det fast att det nog har hetat Centrum sedan 1980 någon gång. Det gamla legendariska danspalatset där de flesta storheter spelade en gång i tiden när det begav sig. Idag är det omsorgsfullt restaurerat och det är absolut värt ett besök. Det är inte många tillfällen som ges per år att få se dansgolvet om inte man brukar följa med PRO på söndagsdans för att svänga de lurviga, så min tanke var att "jag tar med kameran, måste ju visa stället på min blogg".

Men inte var ägarens bil utanför men... vad är det här??

Va? Hur har jag kunnat missa det här?? Kolla här:

Men vad kul!

Min hjärna började springa runt febrilt. Hm, hinner jag plocka fram tills imorgon? Eller är det överkurs? Hm.

Nåja, vi börjar gå mot bortbytingen/molanders lanthandel. Altså där även jag huserar, själva Bortbytingens barnsecondhand har jag ju gjort mig av med i våras. Men, vad ser vi? Är det inte Centrum-ägarens bil som kommer oss i möte?

Jodå.

Jag vinkar in honom till kanten.

-Hallau, loppis i helgen, vad kul; men hur tusan kunde jag missa det?

-Ja, det blev lite tätt på när vi kom på det här, men vi tänkte att va fasen, vi måste testa, så vi kör några helger i sommar.

Eftersom han fick en bil bakom sig som han stod lite i vägen för så hoppade vi in i bilen lillebror och jag och åkte med bort igen.

Så här får ni lite mörka förhandsbilder på begivenheten som står åstad imorgon. Givetvis har han redan fyllt på med bord och varor.

Tyvärr lite mörk bild, hoppas att det går att urskilja nåågot.

Spana in målningarna utmed övre balkong! Hela dansgolvet är omgivet av balkong och vägg/takmålningar, även över scen. Lokalen är HELT fantastisk!

Engelska vintage myggjägare. I botten ligger en original Boston Shoe polish. Original från tiden det begav sig. Oöppnad förstås. (jag skall väl kanske inte avslöja att jag vet att han har fler av skokrämen på lager....;)! Dvs bakom kulisserna, dit är det inte öppet i helgen).

Hm, hittade jag något jag själv ville lägga beslag på? =)! Självklart. Har tre grunkor jag skall spetsa in mig på imorgon. Riktiga härliga underbara retrofynd. Säger inte vad det är men två av dem syns nog på denna bilden, om de kan urskiljas...

Mo-ha-ha-ha-ha! =)! Skall bli spännande o se om det blir jag som tar hem racet.

Några platser är bokade men jag vet att det blev för kort varsel för ett par som vill komma nästa helg så plats finnes kvar. Du som har tänkt tömma förrådet, du kanske hinner? Ring och boka, borden ställs upp i förväg så du behöver bara ta med dina varor!

Hm. Fasen också, jag kanske hinner om jag går upp tidigit imorgon... får se hur det blir! Men hjälp till att sprida infon om du är från krokarna!  

Ni kanske minns det här inlägget och det här inlägget och det här inlägget mfl? Nu stod de där. På slaktbordet. En gång för alla. Låda efter låda packades upp.

Till sist fyllde de hela bordet. Men NU är de SORTERADE!! Tjuhu! Dagens vinst går till mig. Jag vann stort över mig själv! Iofs okej, det återstår en och annan restburk och ett och annat lock, men när alla kartonger är uppackade så hystas allt som inte är komplett (eller kompletteras, beroende på angelägenhetsgrad) Men nu har jag Feng shui i mitt plastbestånd!

Och titta här: mina tårtgrunkor har fått plats i två egna skåp. Eller rättare sagt... två egna skåp, en hylla i två andra skåp och på kylskåpstoppen. Och säkert ett par platser till. Men de sväljs av skåpoaserna som finns i detta kök!

Wunderbar, jag behöver inte göra mig av med en endaste blomform eller tårtform! Inte för att jag vet vad jag skall använda dem till men så smångingom kommer nog lusten att skapa tårtor tillbaka!

Fast det slår mig nu att jag inte har hittat min tyllbox än. Den behöver ju också gås igenom. Men den kommer nog fram vad det lider!

Vidare så sker det massor överallt.

Det här satte sambon igång med innan han åkte till jobbet idag. Tanken är att han skall fortsätta inatt.

När den är på plats kan vi sätta upp bokhyllan på andra sidan väggen och när vi kan göra det så kan massor av annat komma på plats. Rätt mycket står och faller med den väggen just nu i uppackningsväg. Jag hade iofs gärna behållt den öppen men sambon ville stänga igen och tjo, jag kan se en fördel med att få en helvägg till bokhyllan om inte annat. Äntligen kan vi nog samla alla hyllor på en plats och hålla böcker samlade... om det finns några kvar vill säga, jag har ju gjort mig av med massor när vi flyttade till förra stället.

Den här ligger målad med första lagret på terassen... funderar på om den kanske måste in, verkar vara regn på väg. Hoppas det dröjer någon timma till så den är ordenligt dammtorr, även om den inte är härdad.

Den är mitt testobjekt. Passade på att gå bort till färgaffären med lillebror tidigare idag medan sambon var på jobbet. Jag vet att han kommer att skrika högt när han ser färgen.... det egentliga penselmålet är den här:

Ett styck vitlaserad träsäng med smidesdetaljer. Lasyren har sett sina bästa dagar och vitt kändes trist. Hm, det kan komma att bli ramaskri, men vad fasen. Blir det inte bra kan vi måla om det. Eller hitta en bättre. Men tanken är att den skall skära sig mot mattan på 2x3 meter som kommer hem inom kort. Äkta sextiotal förstås. DEN färgen ligger inte heller högt på sambons önskelista. Nu skall jag bara hitta en tapet som INTE matchar dessa två färgval så är jag nöjd. *mo-ha-ha-ha-ha*

Så lite går det framåt här i varje fall och idag lyckades jag klura ut hur man lägger in bilder på den här laptopen. Ni skall snart få se fler!