Skolornas evinnerliga krav på att låna biblioteksböcker frusterar mig oerhört. Ja, ni läste rätt. Jag klarar inte av tanken på att mina barn måste låna på biblioteket av det enkla skälet att vi aldrig lyckas att hålla reda på böckerna. Jag vill börja med att säga att jag värnar om bibliotek; tycker att de skall ha all världens resurser både för böcker och event, jag har altså ingenting emot bibliotek i sig. Tvärtom. Men jag slutade själv tidigt att låna på bibblan just för att jag inte kunde hålla reda på deras böcker och efter att ha betalat förmögenheter i förseningsavgifter började jag själv att inventera antikvariat efter det jag vill läsa istället. Och började gå med i bokklubbar. Sen när jag fick barn gick jag med i ÄNNU flera bokklubbar. Tror jag fick åtminstone 3-4-5-6 bokpaket i månaden... tja, det var förstås förmögenheter som gick då ochså och ärligt talat i efterhand en jäkligt illa planerad privatekonomi, tror att vår bokbudget lätt gick på ett par tusen i månaden när pojkarna var små. Jag köpte nog nästan allt som var värt att köpa under deras första nästan tio år tror jag i barnbokväg... och böcker sparar jag förstås, åtminstone barnböcker. En vuxenutsortering gjorde jag av riktigt riktigt stora format när vi flyttade hit. Det går liksom att husera hur mycket böcker som helst när man bor på nästan 300 kvadrat boyta, men skall man tränga sig in under 100 kvadrat så är ytorna inte de samma och väggar har vi nästan inga hela alls här. Så det var bara att kapa allt. Som inte var tillräckligt viktigt att spara. Vojne, det var tufft. MEN!  Det var skönt också.

Nåja, sen hamnade barnen i olika takt i den åldern där skolorna kräver att man lånar böcker. Det är ett obligatorium. Och jag vet ärligt talat inte hur många gånger jag har haft diskussionen, att "måste" de verkligen låna böcker? Men jo, det måste de. Och då hamnade jag genast i situationen att åter bli ersättningsskyldig för massa böcker. Det är några nya böcker som skall ersättas minst varje termin om inte oftare. För alla utom den äldre av sönerna som bor hemma nu och för nästäldsta sonen. Men äldsta sonen tappade alltid bort böcker, eller rättare sagt tidningar för han läste inte böcker själv, (det tog oss många år att komma fram till att han har dyslexi, eftersom skolan förnekade att han hade det, han hade enligt dem inga inlärningsproblem alls, så allt vad utredningar för hans del fick jag kräva själv när han var 14, hur det hade gått för honom om jag inte gjort det vågar jag inte ens tänka på...) men dem läste han sönder eller hade med dem fram och tillbaka överallt eller lånade ut dem till någon kamrat och sen glömde han vem det var. Så gör dottern med. Fast deras skolbibliotek är nästan värre, för dottern PÅSTÅR att hon har lämnat tillbaka böcker som ändå kommer som ett krav. Vet inte hur de gör ärligt talat, men jo, det har hänt vid två tillfällen när hon har bedyrat att den är tillbakalämnad och sen kontaktar jag skolbibblan och jo, de har stått i hyllorna och ändå har vi fått ett krav. Det är inte kul. De gånger de INTE har hittat böckerna har vi fått betala, trots dotterns idoga hävdande att hon HAR lämnat tillbaka. Då hon är en obotlig slarver av hävd men inte någon lögnare så vet jag ärligt talat inte om hon har slarvat bort dem eller om det verkligen är som hon säger, att hon har lämnat dem. Men det är bara att se glad ut och betala om inte annat när alla pålagringar av kravavgifter och sånt kommer till, för det händer ju.

Nu är det då yngsta sonen som skall ersätta två böcker när terminen börjar igen. Han har inte slarvat dock och de har legat i hans väska hela tiden eftersom jag vägrar att leta böcker efter ett barn till. Vi lärde honom därför, ta upp böckerna ur väskan, läs det du skall och ner i väskan igen. Och där har de kånkat med dag efter dag efter dag, eftersom det tydligen inte samlas in läxor förräns dagen då den skall lämnas in. Han gör oftast sin läxa samma dag som han får dem, dvs nästan en vecka innan den skall vara kvar.

Och då var det då en dag då axlarna var tunga på sonen och det var grisigt ute och han kanar sin väska som sliter hål och böckerna som ligger i förstörs. Det är inga roliga pengar.

När skolan börjar tänker jag börjar lusleta efter böcker som finns både i skolan och hemma, eller lämna med honom en av våra egna böcker för nu vill jag inte ersätta fler förstörda läseböcker. Basta Ya, det räcker nu. Man kan ha roligare för pengar än att ersätta sånt som kommit bort eller blivit förstört. Vi bor i ett hem som säkerligen sitt trånga utrymme till trots kan prestera ett par tusen böcker, och åtminstone några hundratal barnböcker, räcker verkligen inte det? Fast jag anar i förväg att jag får ta diskussionen igen...

"barn behöver läsa för att berika sitt ordförråd".

"barn behöver låna böcker på biblioteket för utveckla sitt läsintresse"

Ibland har jag nog kännat att lärare inte har trott mig när jag har sagt att vi har de böcker vi behöver hemma... jag har böcker för alla ålderskategorier. Även om de inte är dagsfärska längre, så är det ändå samma böcker som jag ofta ser i olika klassrum och liknande, och det är nog inte många klassiker -jag tycker att barn skall orientera sig bland klassikerna från tidigt stadium- som jag inte kan skaka fram. Har jag den inte här själv, så har jag den i lokalen... där finns det nämligen också ett halvt bibliotek.

Så i år tänker jag kämpa för att mina barn INTE skall ta med bibliotekslån hem.

De får jättegärna ha dem i skolan där skolan ansvarar för dem. Jag vill INTE göra det! Visst är jag en gräslig människa??

 

Nell

3 januari 2010 21:05

Ungarna lånade en del när dom var små, men tack och lov kom inget bort. Någon enstaka förseningsavgift åkte vi väl på. Idag har vi alla insett att pocketböcker är det som gäller! På nätet kan man dessutom köpa dom trivsamt billigt! Just nu dras mina ögon åt böcker skrivna av Stuart McBride. Deckare som utspelar sig i Aberdeen. Kul, med tanke på att man själv traskat runt en del där! :-)

http://nell.bloggplatsen.se

 

Mia

3 januari 2010 22:06

gilla

äh, det fanns ju ingen gillaknapp här så jag säger bara: Instämmer helt och fullt!

http://abrovinkel.blogspot.com

 

Gitte

4 januari 2010 11:58

Att läsa böcker är att få tillgång till alla tänkbara världar. Att gå utanför sig själv och att berika sitt jag. Jag älskar böcker. Därför jag har svårt att hamstra dem tror jag.

Mia, man vet att man är facebooktorsk när man saknar gilla-knappar på andra internetsidor *skratt* Hamnar där ofta själv! ;)

http://www.knappbloggen.bloggplatsen.se

 

Mia

4 januari 2010 14:13

Jag är nog den västa boknörd som jag känner. ;)

Gubben min gnällde över de 52 fullpackade flyttlådor med böcker som han tvingades bära då jag flyttade.

Och det vara bara mina böcker.

Yngsta dottern har 3 höga billyhyllor med böcker, och böckerna står i dubbla rader.

Jag har 5 billyhyllor med överhyllor med böcker som står i dubbla rader. Resten är nerpackade. Jag har böcker vid sängen, på bord, i högar på golvet för att dom inte får plats.

Jag har inget problem att slänga saker, men jag kan inte slänga böcker. Möjligen GE bort dom om de kommer till rätt ägare som uppskattar dem.

Förresten, vad ska man med uppslagsverk numera då det finns google?

http://abrovinkel.blogspot.com

 

Caterine

4 januari 2010 17:03

Nej, det tycker jag verkligen inte att du är. I så fall är jag lika gräslig jag. Har iof inte haft diskussionen med skolan eftersom jag bara har ett barn och hans slarverier varit överkomliga men jag förstår till fullo problemet. Vi har också ett bibliotek hemma. Behöver inte låna, åtminstone inte klassikerna. Precis som dig så har jag sett till att han haft litteraturen hemma, de som jag inte själv hade med mig hemifrån. Vad gäller mitt eget lånande så har jag utverkat låneförbud. Det går bara inte. Jag KAN INTE lämna tillbaka en bok I TID. Det bara går inte. Blir lika förbannad varje gång då förseningsböter ska betalas. Så står jag där med skammen, joo, jag vet att jag är sen, joo, hmmmm... Nää, då är det bättre att låta bli. Eller, att som jag valt att kalla det, straffas, med vidhängande låneförbud!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...