Direktlänk till inlägg 7 maj 2009
Avskyr att vänta på ett besked som kan vara positivt. Finns inte mycket som slår det.
Samtidigt som logiska överlevnadsskyddet slår till och säger att "det här är helt omöjligt, ställ inte in dig på något annat" så finns det ändå en liten förrädisk orm någonstans som ändå när ett litet hopp. Och den där jäkla inkräktaren som inte lyssnar på logiken och rimligheten, slår rot och fäster sig inom en och kommer att bryta ut i ett förfärligt ramaskri när logiken får rätt i sista ändan. Buääähhhh..... varför kan jag inte ställa in mig på det värsta till 100% istället och bara inse faktum i förväg, så slipper man besvikelsen när det kommer över en?
Skall gå och lägga mig nu och se till att både Jante, Ågren, Brahe och grabbarna får ta fäste rejält i maggropen så att jag verkligen inser att jag inte har en suck att komma med och att det är lika bra att lära sig det en gång för alla, bara så jag vet det. Flera dagar i ovisshet. Tycker inte alls om det, inte alls, inte alls. Det är bra mycket bättre att jobba nerifrån det allra västa tänkbara scenariot än att ha ett litet om än ack så litet frö av hopp i sikte. Hm, slå mig hårt i huvudet, tack!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
|||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
23 | 24 |
|||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|