Min dotter bor ju här hemma hos oss med sin dotter, eftersom hon fortfarande är minderårig. Denna lilla ljuva varelse lättar onekligen upp tillvaron för oss alla med sin härliga humor och underbara närvaro. Hon liksom bara är. Och så söker hon ögonkontakt, och så fort hon får det så kommer det ett leende. Ingen kan Minnafiera sin mimik som hon. Vad månde bliva... =) Alltid redo för minsta lilla bus.

Allt som går att spöka ut sig med är tacksamt. Hon bara ler och skrattar högt.

Utom när hon skall sova. Det är inte riktigt lika kul.

Idag har jag dessutom gjort en tabbe. Jag har tagit på mig en blus som har ett par knappar fram i halsen. Fast att jag borde veta att denna unga dam inte har tid att äta sin välling om det finns knappar i närheten som måste undersökas.

Just nu hör jag henne i sin säng. Jag skall strax hämta henne, men hon ligger där och pratar med något av sina kramdjur. Eller så är det någon av katterna som hoppat upp i hennes säng och som är totalt utlämnade för hennes pussar och kramar. Tack och lov har de bägge en sådan natur att när hon kommer i närheten så blundar de och slappnar av och hänger med i hennes framfart, och hon i sin tur är egentligen snäll -men kanske lite väl kärvänlig-, så vi behöver inte vara särskilt oroliga för att de umgås, ens utan uppsikt.  

Jag skall verkligen försöka njuta av henne, för rätt vad det är så är hon stor nog för dagis och sen är det väl snart så dags för dottern att bli vuxen på riktigt och hitta sig ett eget hem. Men än så länge är de här. Och än så länge tänker jag njuta av henne, och jag tänker försöka göra det precis så mycket hon förtjänar. Och det vill inte säga lite.

Den här underliga tingesten, är en grunka som ligger i ett etui, som ochså är en liten "väska" för densamma.

Såhär tas den ut.

Sen vris den till ett halvt varv när den delat sig på mitten.

Och Voila!

En helt OUMBÄRLIG solhatt. Hur har man klarat sig utan en sådan hela sitt liv???

Fick rätt gissning i en facebookgrupp, för retrobloggers. Någon hade sprungit på en sådan sedan tidigare =) men för mig var det premiär.

  Jag var med dottern på vårdcentralen häromdagen. När hon gick in så väntade jag kvar i väntrummet medan hon var inne hos läkare. Medan jag satt där kom det en ung flicka megajätteförkyld.

-Nej! Tänkte jag.

-Vik hädan alla förkylningsbakterier, jag har inte tid! Vädjade jag.

Förgäves.

Altså; man skall inte åka in till en vårdcentral och sätta sig frisk i väntrummet. Man kommer nämligen inte därifrån i samma skick.

Det erfor jag ett par timmar senare.

Så i förrgår kväll så kapitulerade jag inför faktum.

Och kastade hela mig i bingen. Och där låg jag -nästan- kvar ihela dagen går. Fast bara nästan. Jag avhöll mig från jobb i varje fall och tog hjälp med de ynka packningar jag behövde få gjort, och jag snörvlade och hostade och flämtade för mig själv. Nätterna är värst, när man är totalt igensatt i halsen. Hurr. Men idag -redan- känner jag en livsande eller två som faktiskt dansar lite lätt innaför skalet.

Är jag redan på väg ur min förkylning? Hoppas bara att hostan i sig också viker sig snabbt. Men jag börjar se ett par arbetsuppgifter omkring mig, som behöver göras, och som jag nästan har lust att ge mig på med en gång... fast jag väntar i varje fall en dag till, sen hoppas jag inte att jag är smittsam längre... om jag inte får ett bakslag igen vill säga. Det vet man ju aldrig med förkylningar.

En låda med militärfärgade kepsar från artonhundrakall behöver gås igenom. Vad finns det för storlekar tro?

En låda skärp behöver kikas och dammas igenom, för att få skicket kontrollerat, några får nog kasseras tror jag.

Och så var det ju den här....Som jag ju visar på min första bild. Vad tror du att det här är?

Jag har byggt ohyggliga högar och vallar. Igen. Lite överallt. Oöverstigligt ÖVERALLT. Här ovan ser ni min kista.

I den svarta påsen är det tygstuvar. I säcken under blå-gult flagg är det garnrester. Sen kommer mitt virke som mätte ca 1 meter gånger ungefär 3 meter när jag fick ofantligt ont i armen för ett par veckor sedan. Tar snart fatt på det igen. Det är jäkligt skrymmande bara.. nåja.   

Längst upp ser ni ett par osorterade påsar med knappar. Eller grovsorterade heter det. I den blå backen är det garnrester. Under den ett par handarbetsböcker. Sen ett x-box som jag tycker vi skall förvara i en låda under tvn för att den skämmer, så man slipper ha den framme. Hm. Jag förstår inte vad familjen menar med att jag kan börja flytta mina grunkor först innan jag talar om att annat är onödigt att ha framme... ^^.

Mitt strykjärn står framme för att det var jätteviktigt att jag strök en hög för ett par veckor sedan. Och det gjorde jag faktiskt. Då drog jag även fram strykbrädan. Men sen kom jag på att jag hade mer som skulle strykas när jag hade tid och andan föll på... så det kom inte undan igen. Jag strök även andra omgången som laddades på. Sedan dess så hamnar allt som skall strykas "snart" på strykbrädan och den verkar aldrig hinna bli undanpackad igen, eftersom jag inte kan packa undan det när jag har strykt klart för "jag har ett par grejjer till som måste...."

Och sen kom mail från Smartsom om att bli testpilot för Wileda-golvtvättsgrunkan som ser ut som en "måste ha".

En sån där grunka som ser hur smidig ut som helst... och så tittade jag på almenackan och fick fullständig panik. Hjälp, det är ju för fanken snart första advent... fasen, jag har ett helt hus inklusive OTALIGA högar som måste röjas undan... och jag MÅSTE ha HELA huset genomstädat för annars går det inte att göra lussekatter och går det inte att göra lussekatter så går det inte att sätta upp adventsstjärnorna, och alla de där andra måstena som måste falla in i rätt ordning...

Meh!

Skam den som ger sig. Jag skall fasen vinna över adventsstädet detta år. Dags att sätta igång. Hörreniwileda, skicka hit en sån pronto, tack?

Tja.

Min butik har inte mer än 500 platser.

Så jag tar ner knappar.

Än så länge har det varit 1:- och 2:-´s knappar men jag får snart bredda mitt bortsorterande. Behöver du knappar det närmaste så passa på just nu.

För jag har ytterligare ett HAV av mössor som skall upp. Tror jag la upp nästan fyrtio-femtio varianter igår. Och fler ligger på lager. Hujhuj vad mycket det finns i mösseväg.

Den lila ovan är knall-djup-indigolila. Bilden är inte riktigt rättvis i färgen. Men det finns bara en till försäljning så passa på. Eller ja, det fanns två från början men en passar ypperligt till mitt huvud. Allt klär en skönhet och inget skämmer ett odjur, så det där sista tar jag fasta på liksom.. =)

Hm, skall jag förhandsvisa mer? Det här är väl sånt som ligger redo för utgång. Men även annat kul, som ihopvikbara sextiotals-solhattar med vida brätten, jeanssolhattar etc, ligger och väntar på att jag skall gå igenom det.

Jag har förrästen ett riktigt kul minilager, av gamla stooora spännen.

Så småningom skall jag ta tag i dem med. Men de är verkligen helt fantastiska och unika. En del varianter skulle nog vara bra till lajv, tror jag.

Annars är det bloppis på tradera. Det har ni inte missat va? Det hade jag gjort om de inte mailat för jag har inte sett den minsta lilla hänvisning dit eller banner på framsidan. Nåja, vad är väl ett bal på slottet?

-Du vet inte vad som har hänt, skrek Minou upphetsat i luren. Jag kunde ju liksom bara svara nej, där jag satt ett par kilometer från henne utom se-håll.

-Kom hit. Du måste komma hit. Nu!!

Jahapp. Sagt och gjort.

... och... cheezes. Hattar, hattar everywhere... högt som lågt. Hattar, hattar, hattar överallt.

Hon hade fått hem Modist Marta Holméns sista hattar... och om ni vill se mer om Marta Holmén och hennes fantastiska kreationer så följ Minou här, där hon går igenom hatt för hatt. Och, ja, de är till salu. De skall ju komma till bruk!

-Är du intresserad av att ta hand om mössorna, frågade Minou.

-Jag kommer inte hinna med allt. Vill du?

OM det finns någon som tror att hon behövde fråga två gånger, så tror ni fel. SJÄLVKLART ville jag ta hand om mössorna. MER ÄN GÄRNA!! Det är en Ynnest. Ett previllegium. Ett fantasticum. Ett unicum. Jag bävar och njuter av varje minut. Många av dem är vintage handmade in italy, under sextiotalet.

Helt underbart. Lägger ett gäng bilder nedan, de är klickbara. Men vill ni se mer så gå in på min sida "vintage sybehör" på facebok, ett par dagar till ligger de där, innan jag flyttar över dem i min traderabutik. Så är i varje fall tanken!

Men åååh, vad fina de är. Jag tror jag drömmer.....