Sitter och går igenom en hög med handarbetsböcker, allt från 1902 till senare in på nittiotalet och det är förstås fantastiskt roligt! En hel del utav dem kommer ut på tradera, så vill ni se lite mera utav dem kan ni se framåt veckoslutet eller början på nästa.

Men jag måste bara visa den här:

För den som vill sticka vintage så finns det helt underbara mönster i den här!

Från A.-B Lindqvists förlag, Stockholm, 1945.

Innehåll:

Förord,

Stickteknik:

stickningen

viktiga detaljer

montering

pappersmönster istället för beskrivning

stickmönster och deras användning

en liten kurs i mönsterstickning

sydda maskor och annat broderi på stickade arbeten

stickning med pärlor

stickprov

Stickbeskrivningar:

barnkläder

damjumpers mm

herrsweaters mm

vantar och mössor

strumpor

julklappar

Reparationer

Register

...............

Det finns gott om fantastiskt fina stickmönster i den här och inte minst bortglömd reparationskonst från tiden då det gällde att vara rädd om det man hade, och att spara och bevara så gott det gick. Vi får inte förbise att boken kom ut när krigsslutet fortfarande var ett aktuellt område och man levde i en tid av ransonering och brist. Även textila varor var ett område som omfattades av ransonering fram till ca 1951.

Säkert ett stort skäl till varför många äldre uppfattas som att man vill "spara" på allting, men ärligt, jag är mer orolig för hur dagens och kommande generationer fortsätter ta slut på moder jords resurser. Usch, jag blir upprörd bara jag tänker på det. Mycket var betydligt bättre förr. Inte bara modet. Se här:

Se vilken vacker kofta. Jag blir nästan andtagen.

Och detaljerna var förstås viktiga:

Här blir jag ju nästan gråtmild. Man gjorde sin egen STRANDSKO!!

Titta på dessa strumpor:

Så vackra, så vackra, så vackra. Och tänk vilket jobb! Men det är klart, det är ju före fotbolls-vm 1958, då tv-n blev i var mans ägo. Så man hade nog tid på ett annat sätt? Dessutom sägs det att vi lägger tre gånger så mycket tid på städning idag än man gjorde då. TROTS alla våra elektriska apparater. Eller kanske PÅ GRUND av dem?

Och vantarna.... jag smälter fullständigt.

Tja, är man intresserad av vintagemönster och vintagesticknig så är det här absolut en bok jag slår ett extra slag för!! Inte tu tal om saken.

Igår eftermiddag började jag få samtliga mail jag skickade till hotmailkonton tillbaka med information om att jag skall kontakta min internetleverantör. Sagt och gjort, jag ringde Felia. Förlåt TELIA. Det här problemet har funnits tidigare så jag var väl inte så himla imponerad av att det återuppstår. Men i vilket fall som helst, de återger att de har ett större serverfel som skall vara åtgärdat under kvällen.

Ger upp att försöka skicka om alla mail som jag redan skickat om gång på gång.

Idag på förmiddagen kvarstod felet. Nu kan Telias support inte ge någon tid för när felet är åtgärdat. Och man har inte hittat problemet. Så då ger jag upp och skaffar mig ett hotmailkonto. Med adressen bortbytingen förstås.

Men nu när jag skall logga in på hotmailkontot, så går det bara inte och den alternativa adressen telia.se som jag uppgett för återställan av lösenord är nu min hotmail.com-adress. Utan att tänka så ber jag förstås om att få en återställan av lösenordet skickad dit, eller jag hoppades förstås att det var en bugg och att återställningslänken skulle komma att skickas till min telia.com-adress (som kan ta EMOT hotmail). Efter att nu har suttit och joxat med detta en bra stund så har jag nu gett upp, och hoppas att telias mailfunktion fungerar snart igen. Men ni som har hotmailadresser; har ni tryckt på svara under dagen, så var snälla och skicka om meddelandet till min telia-mailadress. Och ni som har hotmailkonto och väntar på svar från mig, det kommer så fort jag antingen a: har kommit in på mitt hotmailkonto, eller telia har åtgärdat sitt problem.

Gaah. Teknik är bra. När det fungerar!

Ser nu när jag loggar in att det kommit en ny funktion på bloggen. En frågeruta. Låter som en skojsig funktion. Nu tänker jag sätta mig ner och vänta på att någon skall använda den så jag får testa den. Jag håller andan, så skynda på! Jag tänker INTE ta ett andetag till förräns jag har fått skäl att testa hur man gör för att svara. Nu vet ni det!   

Bortsett från det, så har jag skaffat på mig en skråbandsvikare från Mizzery på tradera. Det ligger en till ute, som går ut ikväll. Med en sådan och ett strykjärn, kan man göra skråband/snedslå med vilket tyg som helst. Har massor av ideer för en sån. Men jag skall genast leta fram det här:

som jag tror har rätt mått för denna, 12 mm. Men det vet jag snart. Återkommer med rapport om mitt försök snarast förstås.

Lite extra extra extra nyfiken är jag på om min bekant sedan vid-det-här-laget-flera-ÅR-tillbaka-hjäp-vad-tiden-går; Karin från retroforum.se tillika facebook är med i morgondagens program? Jag vet nämligen att de varit en sväng hos henne inför inspelningen av denna säsong...

Karin driver Qeptas Antika. Antikdeckarna är alltid givande men nog tusan är det lite extra nyfiket när man skall få se någon man "känner" medverka. Ser varmt fram emot detta hörreduKarin, även om du har lyckats med konstycket att åka på semester just när det KANSE visas!! Men jag sitter bänkad!

Hörde den här glada slingan på radion när jag körde till ett möte i morse. Och jag blev superglad av att bara höra den... satt och tänkte att "måtte jag inte hinna fram innan jag hör vem det är" och det gjorde jag förstås, missade helt vem artisten var.

Eftersom jag sedan fick sätta mig ner och lyssna på reprisen av radio halland (som sambon envisas med att ratta in i bilen) och googla mig fram och sen måste jag ju bara komma ihåg den... bästa sättet är förstås att lägga den här, så jag hoppas att ni blir lika glada som jag för att höra den!

Har hämtat hem lite smått och gott, så jag har att göra en stund. Återkommer.

Övervåningen genomgår en totalförvandling och faktiskt en rejäl uppackning. Doter som åker till gotland snart har största rummet på övervåningen.

-Mamma, nu när jag inte skall vara hemma så mycket så kanske det är bättre att du och jag byter rum?

13åringen hörde tyvärr det där.

-Det rummet vill ju jag ha, invände han.

-Men då byter vi, sa storasyster. Mamma hann inte ens blinka innan det var bestämt. Rätt över huvudet fick jag och blev sedan av med övervåningens vitaste och ljusaste och bästa rum... attans osis. Bara sådär. Jag får leva kvar med mitt lilla. Dotter behöver nog ändå trots allt det rummet hon fick nu, och jag kan ju smyga in lite grunkor där i perioder när hon inte är hemma om inte annat. Nåja, sagt och inte så himla snabbt och lättvindigt gjort för det innebär att massa av MITT bröte måste hitta nya platser och sånt som jag tidigare blivit bestulen på kommer plötsligt till sin rättmätige ägare igen. Nämligen mig. Förstår inte riktigt hur det där går till. Från min till borta till uppdyken hos dottern till du får aldrig tillbaka den igen, till vill du vara snäll och ta hand om din grunka; på nollkommafem. Himla bra när jag inte har någon plats till dem. *suckar*.

Men de får hållas som de vill.

Bara jag får pula med mina knappar och dekorband.

Satt och sorterade när det slog mig... jag har ju faktiskt inte haft någon utlottning på bloggen på länge... tåls att tänkas på. Det är väl dags för en fin höstpyssellåda, eller hur?

Gjorde en rivstart i förmiddags och fick jobbat undan riktigt riktigt snabbt. Nästan lite fööör snabbt, nu sitter jag här som om jag vore punkterad "vad skall jag göra nu?". Efter en liten paus kommer jag nog på något så särskilt oroad är jag inte egentligen. Men dagen började med en riktigt härlig vitamininjektion!

Jag har ju ofta störtmysiga kontakter med köpare och intressedelare när det gäller dekorband och knappar, egentligen har jag god lust att berätta om alla. De kommer så småningom, bara lugn, fast då i mina memoarer! Jag kan ju lätt säga att det ger oerhört mycket att möta nöjda kommentarer och att faktiskt ibland få känna att man glädjar andra.

Idag hade jag en sådan start. Måndagar för mig brukar vara lite sega, gråa och tomma och mycket väntar och jag vet inte i vilken ände jag skall börja. Lite beroende på när i månaden man befinner sig.

Men under helgen hade jag fått beställningar på en vara som egentligen fanns i ytterligare en färg, men hur jag än letade kunde jag inte hitta den varianten uppe på tradera. Nu vet jag att det är den andra färgen som oftast egentligen är önskad, så därför ringde jag faktiskt upp min köpare för att tala om att jag hade lagt ut en färg till och att det gick bra att byta variant om man önskade.

Det lät faktiskt som om hon blev glad när jag ringde *tack, det kunde lika gärna ha mottagits på annat sätt, som lite efterhängset?*. Och hon slutade sitt samtal med:

-Egentligen har jag redan för mycket men jag kunde inte låta bli för du har ju så fantastiskt mycket fint.

Jag blev verkligen jätteglad ända in i magtrakten och solarplexxus och såna där trakter som vanligtvis mest gör sig påminda när de inte mår bra.

Och jag fick en sån jäsickens arbetsfart, så nu kl strax efter halv två är jag helt klar med sådant som jag vet vanligtvis tar en låång arbetsdag till förfogande.

Ibland är det baske mig det lilla som gör det. Och så förstås frånvaron av PMS, det skall jag väl inte glömma. Allt är så fantastiskt vackert i mina ögon idag så det vet jag att jag inte är drabbat av detta olände.

Nä, en liten paus, kanske något ätbart och drickbart och sen är det på´t igen!

Då var det måndag igen. Och det är höstigare än på länge. Tittar man noga kommer de gula bladen nu... och jag som fortfarande vill ha massa sommar att ta igen! =0! Jag hinner aldrig med årstiderna.

Dagen idag består av:

packning av försändelser.

sortering av papper.

fortsättning på mitt arbetsrum

I den prioriteringsordningen.

OM jag hinner:

lampskärmsstommar

vykort

skall gås igenom och listas.

Glädjer mig åt en tämligen oskarp bild som en gammal ungdomsväninna lade upp igår på facebook. Tack Camilla!

Roskildefestivalen för hundra år sedan. Eller något. Vet inte vilket år det kan ha varit då jag åkte dit under ett gäng års tid. Drömmer om att åka dit något år igen, fast då med mina koltingar. Men det blir la aldrig av....

Jisses, jag hade hår på den tiden.... altså var det före barnens intågande och jag var under tjugoett. Men tatueringen hos Helenius tattoos var gjord. Altså var jag över sjutton...   Ibland får man datera ungefär via ledtrådar. På den tiden var det inte riktigt acceptabelt med tattueringar... något man rynkade på näsan åt, åtminstone om de satt på en tjej och om de kunde anses som stora. *fniss* Det har ju lätt ändrat sig sedan dess...

Ha en god fortsatt dag.