På fredagkvällen filosoferade den ömma fadern och farfadern med den lilla sonen. Hur blir man en tvättäkta finne? Och man enades om att det finns tre grundkrav.

1. Att man har rullat sig i snön efter att ha badat vedeldad bastu.

2. Att man har doppat sig i en vak efter att ha badat vedeldad bastu.

3. Hm, censureras då modern bestämt hävdade att man måste ha fyllt minst 20 år innan man testar det steget. Räcker det om jag säger att det inkluderar något som börjar på kosken och slutar på korva? Så länge man är okonfirmerad och omyndig och så vidare ungfinne räcker det altså med att man klarar de första två stegen... *hrmpf, hötter med fingret åt de äldre pojkarna som driver lite med den lilla pojken*

Nåja. Steg ett var inte så svårt. Och herrarna drevs ut i snödrivan av den lilla finn-entusiasten som ju skulle testa sitt första inträdesprov... skulle han klara första steget måntro? Och de fick allt skylla sig själva för de fick ju visa vad de själva dög till... *mo-ha-ha-ha-ha-ha*.

Ett par gånger om. Både fredag och lördag kväll. *ha-ha-hi-ho-hi-ho, mamma njöt och hejjade på när lillebror skulle utöva sitt nyfunna nöje, gamherrarna kunde ju inte gärna backa när de själva satt det i verket från första början*

Sen var det steg två... och lilleman hiade på sin far, "vi måste åka ner till sjön och hitta ett bra ställe att dra upp en vak så vi kan doppa oss efter bastun"... tja. Har man satt fasen i båten får man ro honom i land, eller hur? Så vi börjar vår sjöexkursion.... och tja, det söks efter bra ställen både här och där...

Hero hjälper förstås till... och nosar upp platser.

Han älskar snö. Vet inte om det är rasen överlag, min förra hanne var likadan.

Snälla? Kasta lite åt mig.... han ser bedjande på sin husse, som förstås inte kan motstå honom när han sitter där med världens ledsnaste hundögon...

KOM IGEN NU DÅ!

Jah!

En till, bara en till....

Och det blev många många fler, han är helt ohejdbar. Får inte nog. Fyrfotahopp rätt upp i luften. Några så höga så höga så höga, så man nästan är säker på att isen skall brista när han landar igen eller att han skall få övervikt bakåt och landa på ryggen istället.... Den som kunde hoppa så.

Far och son glömmer allt om att leta efter bra vakställen. Till sist ropar den kalla mamman från land; "snälla, skall ni göra en vak någon gång då?".

Då har herrarna blivit kalla, framförallt lillebror som lagt ifrån sig vantarna medan man kastat snö... Pappa frågar lilleman om han vill bada nu då... men inte innan lilleman har bastat säger han.

"Är det inte för långt mellan bastun och sjön?" frågar pappa.

"Tycker du?" frågar lilleman.

"Ja, jag tycker nog det, säger pappan. Men jag kan följa med dig ner när du skall bada?."

Lillebror tvekar lite. Och tror nog att han väljer att ta steg två mot en tvättäkta finn-tillvaro ett annat år. Inte just nu i varje fall. Händerna är så förbålt kalla ändå.

Vi åker hem och eldar bastun som förstås gör underverk med alla frusna finnar i församlingen.

Ah. Det är så en riktig bastu skall vara. Vedeldad.

Lillebror bastar sin första halvlek med farfar och får ut farfar i snön. Sen tog han en kort bastupaus när farfar var klar och väntade på nästa bastuomgång med far och mor som väntade på sin tur. Och som förstås fick hänga med ett varv ut i snön de med.

Livet på en pinne!

Det är så det skall va!!

Det var riktigt skönt att komma iväg, och 2 dygn utan dator är lite fy skam lite då och då. Fick både badat finsk vedeldad bastu, kylt oss i snön och kopplat av lite mellan varven, samt kikat på det där lagret. Det var en nyttig erfarenhet... återkommer ang detta.

Snö förrästen. Jag trodde att vi hade mycket snö här när vi åkte... men ack vad jag bedrog mig. Lite vitt puder på backen är inga rejäa snömängder även om det är mycket snö med våra förhållanden mätt. Jisses vad underbart det var att traska i sådär 30 cm snö och allt vitt. Här har vi lite tuvor som sticker fram och stenar över åkrar och liknande mellan det vita men bara några tiotal mil upp blir det snö på riktigt!

Det var lovely!

Trevlig helgavslut till alla!