Alla inlägg under december 2009

Av Gitte - 27 december 2009 21:40

Vilken dag. Helt slut trots att den började senare än tänkt, kom inte alls upp tidigt.

Men relativt nära dagstart så springer jag förstås ut i duschen och lägger förstås glasögonen ifrån mig på "säkert" ställe, väl erfaren och vis av hur det gick sist.

Men vad gör jag? Jo, jag viftar förstås till med handduken och....

  

där ligger de i två delar. Igen. Håhåjaja. Sambon fick öppna sin glasögonbågelimmarstudio snabbare än ögat.

Nåja. När de har legat på tork en stund så börjar jag bli hiad. Är de torra nu? Jo, det är de nog.

Sätter dem på näsan. Och inser efter en stund att det stramar lite märkligt och det där "noget" var nog inte riktigt på sin plats. Jodå, de har limmat fast i pannan på mig. Med superlim.

Aj!

Det var inte så kul att dra loss dem ärligt talat men jag fick la stryka mig medhårs en stund.


Sonen som har varit på annandagsrock i falkenberg igår hade sovit över hos min väninnas son. Och han ringer hur punktligt som helst och frågar efter en tid han skall vara hemma? Vi kommer överens och jag känner mig en liten stund som en väldigt lyckad mamma som har lyckats att lära honom att höra av sig medan tid är. Sen fortsätter dagen här hemma.


Jag tog fram min knappflyttlåda och började gå igenom knappar. Tanken var att slänga ut lite knappar på tradera, men jag kom av mig. Den tidigare varianten av direktköp var visst borttagen? Tidigare kunde man lägga upp, upp till 10 av samma vara i samma annons och när en gick åt så var det nio kvar. Blev ingen såld var det en osåldavgift alt så betalade man för de som blev sålda. Men vad fasen, nu får man lägga upp den en och en. Det var ju inte riktigt vad jag hade räknat med, eftersom det blir allt för dyrt att sälja så, när det är småannonser... det bär sig bara inte att lägga upp allt för 1:- heller och gå back, om man räknar in inköp, transport, emballage, traderas avgift, och dessutom osåldavgift för det som inte går åt. En tia räcker ingenstans? Och på det moms och skatt?

Tror inte att tradera vill ha företagssäljare längre, åtminstone bär de sig som om de vill skrämma iväg alla. En snabb titt på företagarforumet fick mig att se att ett flertal företagssäljare har slutat att lägga upp auktioner där. Det kändes inte så inspirerande.

Nåja, bestämde mig för att åtminstone ta lite bilder. Men då min närbildsfunktion inte ger blixt fick jag leta upp en spotlight och det hade vi en i källaren.


Drar ut en sladd ur en förlängningsdosa. Och allt blir kolsvart. En huvudsäkring gick. Varför då? Jag drog ut en sladd?

Vi byter säkring. Och allt går igen. Vad fasen, jag drog bara ut en sladd? Ny säkring igen. Med samma resultat. Nu drar jag ut alla kablarna i förlängningsdosan och för första gången den här dagen hade vi nog tur ändå.

En sladd har nämligen bränt dosan, som dock stod och gick och fungerade ändå ända tills jag började pilla på den. Men hade jag inte gjort det kanske någon av de kommande dagarna hade slutat mindre trevligt måste jag väl säga. Jag ryser av tanken på vilken tur vi ändå haft!


Nåja, när det problemet var avhjälpt, så får jag då in min spot och börjar ta närbilder på pyttesmå knappar. Det såg rätt så bra ut ett tag. Tills jag laddade upp bilderna. *gaaah* Ett par timmars knappjobb åt fanken.

Den här skall vara härligt intensivt rosa i färgen:

  

Kul va?

Den här är läckert varmmörklila lite halv-transparent:

  

varm ljusblåturkos:

  

Sprudlande färgkaskad:

  

Jamen ni förstår? Kattskit!


Happ. Det var ju det. Då ringer sonen. Kan jag hämta honom för det är kallt?

Ursäkta mig, jag vet att han hade med sin jacka när han åkte igår, och det är ungefär en kilometers promenad, ingen nederbörd. Förstår inte vad det är med dagens barn, de kan baske mig inte gå minsta lilla sträcka utan att klaga. En annan fick baske mig gå eller cykla 8-12 kilometer till stallet varje dag, beroende på vilket stall jag höll till i för tillfället. Fram och tillbaka. Ur och skur. Jag har ALDRIG varken klagat, gnällt eller ens funderat över att be om skjuts. Nu var det förstås ingen ide då mor varken hade körkort eller bil. Men ändå. Det var liksom självklart att man tog sig dit man skulle, en självklar transportsträcka som man inte ens tänkte på mer än att det tog allt från tjugo minuter till en timma beroende på om man cyklade eller gick. Så nej, idag var jag inte flirtbar och inte hade jag något ärende heller utan han fick nyttja sina appostlahästar själv. Det handlar liksom om tio minuters promenad i en väldigt bra jacka. Trodde jag. Tra-la-la.


Han kommer innanför dörren och huttrar. Och börjar berätta att han under gårdagen blev av med sin jacka och sin skoldator. Så. Inte nog med att han faktiskt hade promenerat utan jacka, och då kan jag förstå om det var kallt och om han ville ha skjuts (men varför inte säga något om det i telefon??) men han hade dessutom blivit av med sin SKOLDATOR!!!!!!! Eh. En hyggligt bra mac-laptop. Den är inte billig kan jag väl säga. Och den hade försvunnit IGÅR och jag var inte ens införstådd med att han hade tagit med den???


Tja, ni kanske förstår att det här blev en stunds förhör, och frustration och diskussion i det paloistiska hemmet. Nu är läget dock lugnt för hans ömma fader ringde själv och erbjöd sig att hämta sonen så nu får han baske mig vara där ett par dagar. Det var ärligt talat lugnt dessförinnan med för i ren självbevarelsedrift skickade jag ärligt talat in honom på rummet när jag kände att jag tror att jag flippar och jag inser att det inte hjälper att skälla och att anklaga honom för både det ena och det andra, så han kändes på tillräckligt säkert avstånd från mig när han var på sitt rum.

Datorn kommer inte fram ändå och det blir inte ogjort ändå. Jag fattar inte ett par saker:

*varför han inte ringde hem och berättade direkt. Nu tog det ungefär 24 timmar innan jag fick besked.

*varför min väninna -som hade skrattat åt honom och kontrat med att det nog blir en tuff match att berätta det för mamma- inte heller ringde mig och berättade, hon hade trots allt fått reda på igår. Nu hör det kanske till saken att hennes son har tagit på sig ansvaret för att den är borta helt och hållet och han bad så mycket om ursäkt för att han varit slarvig... men vad hjälper det? Faktum återstår, min son tog med sig sin skoldator till stan helt oförståeligt och dessutom utan lov. OCH bad dessutom någon annan passa den en stund och sen var den borta. Och som målsman ansvarar förstås jag för att den inte kan bli borta på det här viset, men varför i hecklefjell är de inte insamlade under jullovet kan jag ju förstås undra då... (det trodde jag att de var, det har de varit tidigare enligt vad jag minns?).


Jag vet inte riktigt hur jag skall tackla att förhindra sådant här ärligt talat. Det har varit väldigt blåsigt omkring honom senaste halvåret, och jag inser mer och mer att jag helt får ge upp förhoppningen att han kan få samma typ av frihet eller fritid som andra barn i samma ålder. Det är helt enkelt så att vi försöker släppa lite mer ansvar till honom, då han trots allt vill bli stor, vill klara mer, men faktiskt inte gör det ännu. Vi får fortsätta att passa honom som ett litet barn, gränsa vem han får vara med och när och vad han inte klarar av utan vuxen följeslagare. Det är inte roligt att ha barn på de villkoren men faktum är att varje gång han får lite eget ansvar så misslyckas han och det mår ingen väl av i längden.


Klockan är nu 22,15 och min sång är väldigt lockande efter denna dag. Skall vi slå vad om att jag sparkar in tårna i gaveln?

Av Gitte - 26 december 2009 12:10

Nu har de tokiga readagarna börjat, och jag håller mig långt därifrån. Jag tänker inte hjälpa varuhusen och klädkedjorna att dumpa det de vill av med, som de ändå ser till att jag inte tycker är roligt nog att bruka om några veckors tid. Dvs, när de har tömt färdigt höstens kollektioner, och fyllt butiken med nya konsumtionsbehov, bytt alla färger och modeller, ser till att ingen vill ha jeansmodellerna som varit heta inför jul och allt det där.


Har du ändå tänkt dig att gå dit vill jag vara lite tråkig och be dig om att tänka två gånger innan du shoppar så inget blir liggande oanvänt i din garderob tills du  gör dig av med det på annat sätt än att förbruka det färdigt. Kom ihåg att ett plagg gör åt massvis av vatten när det produceras.


*Gå inte på två för priset av ett om du inte verkligen behöver två.

*Köp ingenting för att det är billigt. Har du inget behov är det ändå dyrt, någon har jobbat i sitt anletes svett för de där pengarna som används. Att handla för en onödig hundralapp för att det är billigt, om man inte behöver det, är att kasta en timma av sitt liv i sjön. Det vill vi väl ändå inte? Den timman kan vi använda bättre än så.

*I sista ändan är pengar tid och energi och arbetskraft. Var rädda om er själva, i varje fall mer rädda om er än att ni låter er luras av en planerad genomtänkt marknadsföring och kalkylerad prisdumpning av överproduktion och överinköp. Hade kedjorna planerat sin produktion och sina inköp bättre hade de inte behövt ställa till med masshypnotiska event som rea och skapat adrenalinstinna situationer på det här viset, men tanken är just att konsumenter skall bli helt vimmelkantiga och göra massa spontaninköp av sådant man inte har tänkt sig från början, så ha is i magen är mitt bästa råd!


Jag har dock en rea jag inväntar och den går av stapeln ungefär om en månad. Det är när JC rear ut sina reavaror för halva priset. Det brukar finnas störtmycket fina saker kvar och jag laddar för ungarnas behov under året, försöker oftast att inte köpa på mig årstidskänsliga plagg utöver ytterkläder. Men i år tror jag att vårt behov av ytterkläder är tillgodosett så det behöver jag inte tänka mer på. Men som sagt, på JC halva reaprisrea där fyndar jag gärna märkesplagg som ungarna behöver till gekåspris. Så köp ni vad ni vill ha först så kan jag åka och ladda avskrapet när det blir tillfälle till det.

Annars sk*ter jag högaktningsfullt i att alla tidningar överöser oss med reklam just nu. Jag har vad jag behöver!

Av Gitte - 25 december 2009 11:48

Förmiddagen har börjat slött för min del. Har mest suttit och bläddrat runt lite på nätet, borde nog göra lite nytta istället.

Tänk om jag skulle gå igenom mina små vita gamla fantastiskt vackra snäckskalsknappar och ordna dem i milimetermått så jag vet vilka storlekar jag har? Har jag sagt att jag älskar snäckskalsknappar? De är onekligen det något av det vackraste man kan hitta i knappväg om man frågar mig, även om de är "intetsägande".

Av Gitte - 25 december 2009 10:08

Då ligger julafton bakom oss och julkalendern är slut. Det sista sörjer jag, då det faktiskt var något som lilleman följde här hos oss och han såg varenda avsnitt. Det kommer att bli lite tomt. Annars var julafton rätt okej. Och uthärdlig. Och den slutade till och med riktigt roligt, då jag blev duellerad av dottern på singstar och sen tog vi varsitt öra och tittade på Juno på hennes dator medan sambo och son spelade tevespel. Jag hade inte sett Juno tidigare och den var helt klart sevärd, en ganska bra film men efteråt så fick jag ge dottern massa pekfingrar och tala om för henne att hon baske mig inte ger bort några barn om hon blir gravid till någon annan än mig.

Men som sagt, filmen är en enda abortmotståndarpropagandapropaganda a la hollywoodprodukt, och bygger absolut på glasklara abortmotståndsprinciper, vilket jag vid närmare eftertanke kan ha svårt att förlika mig vid eftersom man riktar den till unga flickor, och den har ett uppenbart suggestivt budskap om man klär av den lite. En film som nog egentligen borde ha en varningstriangel desto mer jag tänker efter....


Är det verkligen möjligt för en ung flicka att föda sitt barn och lämna bort det (=göra en god gärning) och går det verkligen att återgå till sitt vardagliga liv som om ingenting har hänt och vara helt oförstörd och en fortsatt charmig bedårande person? Det är nämligen vad huvudpersonen i den här filmen lyckas med. Och eftertanken får man stå för själv efter det lyckliga slutet, där alla parter är nöjda lyckliga, flickan fortsätter sitt tonårsliv, barnet får en adoptivmor som är lycklig och sedan är sagan all.

Men vi avslutade i varje fall natten med att resonera om det, doter och jag, för en sådan film vill jag nog inte avsluta odiskuterad, vad är det vi egentligen har sett?

Men, det är riktigt roligt att ha reflekterande tonåringar i hemmet för jag får så många nya infallsvinklar och tankar utav dem. *love* Jag är inte för aborter, jag är för preventivmedel och kunskap, men jag är inte abortmotståndare heller måste jag säga... kvinnor måste ha rätt till beslut över sin egen kropp. Tyvärr går det inte att ge anhöriga eller fäder del av dessa beslut. Sorry. Men ingen skall slå någon annan på fingrarna och skapa skuld när det faktiskt finns situationer där man får välja mellan pest och kolera. Punt! Inte ens Hollywood. Eller relgiösa fanatiker!!


Annars överlever jag julafton för ungarna, med ungarna och kanske ochså lite genom ungarna, eftersom jag INTE tycker om denna afton för egen del. Har aldrig gjort. Knappt ens som liten. Tror jag har varit igenom varenda skärseld som finns på julafton under årens lopp och har en mamma som tydligt -utan att hon har sagt det- har haft massa egen julaftonsångest som hon lyckats föra över på mig/oss. Tror ärligt talat att hennes hemlängtan har varit för stor just dessa kvällar så de år vi inte varit i finland har varit gräsliga. Om vi inte varit någon annanstans. För oss var nog julafton en sådan där invandrarrelaterad situation som man nog inte ens tänker på, kan existera i paradiset sverige. Men faktum är att julafton nog alltid varit min mors mest ångestfyllda nostalgisaknade dag på hela året, även om hon lyckades att dölja det bättre under åren vi bodde i danmark, kanske inte minst för att mina syskons far var väldigt släktkär julafton. Själv föredrog jag att vara hos mormor och morfar så länge de levde, för den släkten var liksom aldrig min och det påmindes jag ofta om på olika sätt. Men så nä, julafton är inte min kväll. Den fick först innebörd i positiv bemärkelse när jag fick egna barn, och jag försöker så gott det går att inte föra över min egen julaftonsångest på dem, men hur väl jag lyckas vet jag inte. Hoppas jag lyckas bättre än min egen mor i varje fall. Då har jag i varje fall inte misslyckats helt. Men jag har hittat något jag verkligen verkligen tycker är kul när det gäller barnen och det är att planera och köpa julklappar. Om så aldrig så litet så vill jag att det skall vara så väl genomtänkt som möjligt. Det är årets utmaning varje år; skall jag lyckas hitta något som klaffar 100%?


Jag TROR att jag lyckades i år! =)!


Hoppas att er julafton varit trevlig, god och uppfyllande så ni står er på det till nästa år! Nu är det mellandagar, vilsamma sådana som gäller ett tag. Sen är det nyår och 2010 kan ta sin början. Vi går in i ett nytt decennie! Va? Redan? Vart tog nittonhundratalet eller millenieskiftet vägen??

Av Gitte - 23 december 2009 10:19

En riktigt riktigt god och vit jul! (i dubbel bemärkelse, så tråkig är la jag. Det är barnens högtid, und na´thing else)

Ämen, se där jag lyckades få in en liten pekpinne även i en helt genuint och ärligt menad julhälsning. Jag förnekar mig visst aldrig? Men efter många år inom den sociala sektorn, tillika som anonym medmänniska i en jour så har jag hört ett och annat som får mina öron att krulla sig av ledsnad. Det är ingen rolig högtid för alla!

Till er om sitter ensamma, jag vet av erfarenhet att olika julfiranden inom de frivilliga stödorganisationerna brukar vara en kanonhöjdare, så dra er dit, det finns säkert ett julfirande nära dig! Se till att julen blir god i år oavsett hur tillvaron ser ut!! =)!


Av Gitte - 21 december 2009 15:52

Vill bara förtydliga att vissa dekorband har tagit slut.

SLUTSÅLDA: nr 4. Nr 19. Nr 28. Nr 29. nr 39, nr 45; samt ett flertal varianter finns endast i väldigt begränsad mängd kvar.

Av Gitte - 21 december 2009 13:49

Dags att packa. Lite kul måste jag väl ha?


Av Gitte - 21 december 2009 12:08

Ställde mig i duschen, med glasögonen på. Vet inte varför, det gör jag aldrig i vanliga fall. Då jag inte skulle tvätta håret så gick -dumma- jag inte blöt ur duschen, och lade av dem på hyllan utan för att undvika att det skulle bli blöta... -varför?- hängde jag upp dem på skulten fast att jag vet att de är både lösa och rangliga i skalmarna.

Sen gjorde jag nog någon knyck när jag tvålade in mig. Och "kritz, eller klong" var katastrofen ett faktum. Bågen sprack mitt över, över näspartiet och jag lyckades famla mig fram efter den ena delen, en skalm, ett glasöga och sen ett avbrejk.

-NEEEJ! Skriker jag högt. -NEEEEJ!! JORMA FÖR HELVETE KOM HIIIT!!

Famlade på golvet med enbart ledsyn, eller dimsyn eller knappt någon syn alls och den andra halvan gick bara inte att hitta.

-Vaereom? Kom sambon i dörren, inte riktigt van vid att jag svär efter honom.

-För helv*ete, hjälp mig hitta andra halvan av mina glasögon!

-Andra halvan?? Vad har hänt? Tja, jag försökte med få ord och i upprört tillstånd förklara min klantighet och beskaffenhet. Han letade bland löddret på golvet i duschkabinen och lyckades hitta andra halvan som var i stort sett identisk med den halvan jag redan hade hitta, åtminstone var glaset intakt.


Han lyckades att limma ihop halvorna med superlim, tack gode gud för simpel plast i dessa gamla bågar. Ett par moderna hade säkerligen inte fått fäste... men det är ett provosorium av mycket kort slag, även om han gjorde ett superjobb med att få limningen av halvorna rak -annars hade jag gått med väldigt obalans i synen.


Nu är det dock panik, måste ha ett par nya de närmaste dagarna. Det ingick INTE i planen, jag har ju inte hittat min nästa båge än... hade annons inne ett tag i höstas på bågar, och slog verkligen till på ett par bågar, skickade pengar i kuvärt, men inga bågar kom. Och min privata mailadress har kraschat så jag kan inte heller hitta kontaktuppgifter till säljaren igen.. *suck* så jag vet inte varför några glasögonbågar aldrig kom.


F*n också. Jag kan ju inte tänka mig en ny och modern båge, frågan är hur jag hittar en optiker med ett gammalt lager i källaren nu när det är snabba pix som gäller... ORKA!

Varför i hecklefjell la jag inte av mig bågarna innan jag gick in i duschen? Ibland är det baske mig sådana små detaljer som ändrar hela tillvaron i ett enda slag. Se måste jag ju bara göra och nu är det snart massa helgdagar på raken med... Gaaah! Damned bad tajming kan man väl säga...

Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skapa flashcards