Direktlänk till inlägg 15 december 2009
Barnen var väl inte så glada på mig igår när de fick sätta sig med jobbet att utse en vinnare i min julklappsutlottning. Men som den -mellan varven- sadistiska mamman jag är, så älskar jag att se på när de löser olika problem så nöjet var på min sida! =)! De fick nämligen inga anvisningar alls från mig, utan "gör hur ni vill" (ett tillvägagångsätt jag rekommenderar för en arbetsgrupp, de får nämligen processa från början till slutresultat... *mohahaha* Absolut ett tillvägagångsätt a la fountainhouse! "Det här är en arbetsuppgift som behöver göras; Vilka vill vara med? Så länge ni enas och når till mål är alla tillvägagånssätt fria!") :
Jag fick igen allt jag har lärt dem om solidaritet efter att de suttit och läst fram och tillbaka, bläddrat och haft sig, och jag fick massor av förslag hur man skulle kunna göra istället för att ta på sig den orättvisa det blir när man bara utser en enda vinnare i en tävling, när alla inlägg och bloggar och minnen är lika fina och roliga och snälla och när fler än en berättar om glada knappminnen. Tänk att små ting som knappar kan väcka så många känslor ändå... det är väl lite det som är knappens mystik? Liten oanselig, vi tänker aldrig på den men en knapp kan -vips- försätta oss i minnestrance och där sitter man och minns små detaljer från sin barndom och mormors knappburkar. Medger, det är likadant för mig. Mina stackars barn däremot -bortsett från lilleman som älskar allt vad knappar heter!- kommer att tänka på mammas dammiga knappberg och kommer nog inte alls att fördjupa sig i knappsentamentalitet när de växer upp. *skratt*.
Men efter att ha förkastat förslag från olika håll, efter att inte kunna enas vilket som var roligast eller finast och efter att inte kunna komma till skott och utse en enda vinnare och efter att mammuten i hushållet hade förkastat att dela upp och göra nya julklappar till alla i solidaritetens och rättvisans namn -det får bli en annan gång, fick nog redan nu en kul påsktanke tack vare detta- så fick det bli lotten som avgjorde det hela i sista ändan. Och det blev även dotterns favorit så hon gick och lade sig nöjd.
MiA med bloggen min-tankebok Ett paket kommer lastat till dig! =)! Jag behöver din adress!
Min dotter -den framtida prästen- blev imponerad av din kamp som mamma i vardagen, mot väderkvarnarna, och din förförståelse för barns behov, barnen som har npf. Måste kanske tillägga att min unga dotter, 15 år har god erfarenhet trots sin ungdom av både npf och hur barn kommer emellan olika myndigheters illvilja och motvilja eller om det är oförståelse för deras situation. Hade hon fått välja ensam från första början hade inga lotter i världen behövts för att utse dig till vinnare. Nu blev det ändå enligt hennes önskemål, så hon var nöjd och glad när hon gick och lade sig.
Ps. jag skojjar inte, jag kanske inte har skrivit det förr, men min dotter fick ett prästkall för något år sedan och är helt bestämd på den punkten, sedan dess, trots att vi andra nog trott att hon skojjar. Men hon vidhåller. Hon skall bli präst. Vi får väl se hur det går, hon har tre år på gymnasiet framför sig först.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 |
25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|