Kommer ni ihåg mina inlägg ang min tråkiga erfarenhet när det gäller Rustas vita färg? I mitt fall köpte jag matt färg.

ALDRIG mer färg från Rusta!

Rusta igen!

Rusta, Epilog!

Jag måste nu säga att den här historien roar mig ärligt talat. Det har varit många känslor inblandade nu och ett par vändningar.

Från bestörtning när jag upptäcker att färgen är avtorkbar (dvs, den fällde inte bara som jag först tycktes tro, utan jag lyckades senare tvätta av färgen på en vägg nästan helt när vi målade om den med en våt trasa UTAN att gno särskilt mycket!) där jag först inte inser att jag förstås har rätt till kompensation både för färg och även för arbetstimmar och allt det där.

Dumma jag, jag var mest arg för att deras information inte var tillräcklig på spannarna och att de skulle förtydliga detta så att ingen mer än jag blev såhär lurad. Ingen mer än jag! Som om MITT merarbete inte spelar någon roll... *iq badboll!*

I efterhand är jag mest förbannad och jag blir mer och mer förbannad när jag förstår att det här inte är ett tillfälligt lurendrejeri utan alla som har mailat mig har fått samma argument "Vi får inga klagomål på vår färg!" Jo! Det får de! De har bevisligen fått ett flertal klagomål och flera än jag har haft tråkiga erfarenheter av Rustas färg! Ett ärende -minst- är dessutom på väg til ARN! 

ALLA missnöjda Rustas-färg-konsumenter har INTE köpt den matta färgen som jag gjorde och som därför får skylla mig själv! (Enligt rustas mailinformation ang matt färg, till mig altså!).

Nu vet jag ju att Rusta själva har sett mitt inlägg och att de återkommer ibland. I min källhistorik kan jag se googlingar nästan varje vecka, vissa perioder har det varit dagligen på sökorden "Rusta + Färg". Och man kommer in och läser mitt inlägg.Några har mailat och tackat för inlägget för de var på väg att köpa färg. Några har mailat deras egna erfarenheter och några berättar att man tidigare har klagat till er via internet andra har gått tillbaka till sina lokala affärer. Så att ni ALDRIG får klagomål är BULLSHIT!

Min upplevelse i korthet:

1. Jag är besviken på att informationen om färgens nackdelar inte stod på förpackningen.

2. Jag är besviken på att ni går ut och påstår att färgen håller god kvalitet och att ni rekommenderar helt uppåt väggarna, tillika att ni påstår att ni aldrig får klagomål när ni bevisligen har fått en del sådana.

3. Jag är nöjd med kundtjänsts första respons på mitt första mail. Snyggt jobbat den dagen!

4. Jag är besviken över första "erbjudandet" av kompensation. 3 tiolitersspannar, flera rullar maskeringstejp och 20-25 extra arbetstimmar motsvarade 3 nya spannar färg från ER! Ursäkta, besviken är inte ord. Det var ett stort hån! Man hånar inte kunder man vill behålla.

5. Kompensationen för 3 tioliterspannar färg, flera rullar maskeringsfärg samt 20-25 extra arbetstimmar blev från er sida sett sedermera 3x500 i presentkort. Ni får själva fundera över om det kändes relevant i förhållande till den tid det tog att återställa efter undermålig färg.

Men tja, mitt inlägg ligger kvar så skrattar bäst som skrattar sist. Kan jag bidra till att ett antal konsumenter slipper samma erfarenhet som jag själv, eftersom ni inte vidtar åtgärder eller kompenserar, så är jag ganska tillfreds. Och ni slapp inte helt gratis undan i alla fall.

För att ta bort mina inlägg så ... tja.

1. Förbättra informationen på er färg så att den motsvarar faktisk prestanda och kvalitet, med alla brister! ELLER byt leverantör!

2. Ersätt alla som har haft tråkiga erfarenheter av er undermåliga färg på en godtagbar nivå där ni räknar in även tidsåtgång, samt kringtillbehör.

Ni behöver inte börja med mitt fall men nog räknar jag med att ni är lite ledsna över att ni inte bemötte mig mer korrekt från första början, utan ni kan börja beta i högen av klagomål och gå tillbaka en liten tid bakåt också dessutom, -jag antar att ni dokumenterar alla klagomål och kompensationer som delas ut.

Jag vet inte vad ett par googlingar i veckan, kostar er i uteblivna försäljningar i längden? En blogg kan dessutom vara aktuell och sökbar i måååånga år. Kul va?

Ni som har tråkiga erfarenheter av Rustas färg, maila gärna! Även billiga produkter skall baske mig hålla vad de lovar!

Asså, förlåt mig ni som gillar det här. Det är inte alls meningen att trampa någon på tårna, men jag tror att det är just det här fenomenet jag har erfarit från 40-talister som var unga under 70-talet och som skrattar åt mig som tycker att 60-70-talet är "da shit" och som säger att det räcker att man varit igenom det EN gång. Precis så känner jag för 80-90-talet... det står sig INTE för en repris. Fast smaken är som baken delad i tu sammanhängande delar så här får ni lite bilder att titta på. Njut eller lid, allt efter smak. Bilderna är klickbara. Det finns ett mönster av vardera, i de fall det finns två så är det olika storlekar och det är hela lådan som är genomgången. Då jag inte har för avsikt att frälsa världen med det här decenniets paradigmer eller mode så går de ut på tradera absolut snarast. Har jag tur så finns det någon som känner sig manad att åtminstone adoptera ett mönster eller två annars hamnar de bara i mitt magasin till ingen nytta... Men som sagt, bilder var det! =)! Tjenare Kungen; här kommer la ja´! (Ni har sett filmen antar jag...Och MUSIKEN från samma period står sig absolut!)

Idag skall jag göra något vansinnigt nostalgiskt, eller kanske en förfärlig nostalgisk återblick... *skrattar på mig fullständigt*.

Ni vet, sådana där modeller som vi kan se i filmen "Tjenare kungen"?

Gaaah, de var verkligen verkligen inte vackra när det begav sig och jag vet inte om jag vill påstå att de har blivit bättre med åren. Och nej, jag var inget modelejon när jag växte upp.

En liten liten kort period hängav jag mig åt morotsbyxor och hawaii-skjortor men jag vaknade snart och återgick till mina tighta stuprör, tights (iofs poppigt som attans då, men jag envisade med att ha blanka svarta till vardags) stora tröjjor och halssjalar och palestinasjalar och armejacka och skinnjacka eller liknande. En sväng med strora indiska kjolar hann jag med och jo, den svarta perioden tog över mig sedan 85, och alla madonnas lager på lager på lager på lager av ringar och smycken, och jag minns speciellt några svarta secondhandunderklänningar från sekelskifte sydda i volanglager med gammal handgjord spets samt överklänning och kappa till och dem använde jag nog slut på, de var helt underbara och passade stilmässigt en teaterapa perfekt -,men det var liksom inte majoriteten som klädde sig så även om man gärna vill tro det i efterhand... sen hade jag ochså några svängar med hårdrockströjjor, dvs oftast sådant som appellerade till tvärtommode eller "skit i andra och sköt dig själv"! Så det där brighta ljusa stora ock så vidare det föll aldrig riktigt mig på smaken. Axelvaddar skall vi inte tala om. Åttiotalet var inte axelvaddar för alla, gör inte misstaget att tro det. De gånger jag väl lyckades att komma över en modern tröja som inte var från indiska eller liknande, så hade de förstås axelvaddar och de hade en fördel många gånger; de gick att klippa loss!

Men idag skall jag vältra mig i åttiotalet när det var som värst. Jag lovar visa några exempel sedan! *skrattar*.

Ha en rolig dag ni med!

Ahhh, kom att tänka på mina älskade mormorskängor... ahhh, de var fina!