Idag var det en fullständigt hopplös dag att vara mamma, från början till slut. Faktiskt så illa så att jag gick bärsärkargång med mitt dåliga humör på facebook och svor så mycket att jag chockerade åtminstone en person med mitt språk. Vad f*nken hjälper det inte att sätta * i orden när man vill svära utav bara f*asen och ändå få det att se LITE bättre ut? Liksom? Nje, tydligen inte. Men jag har verkligen verkligen haft goda skäl att svära över både mig själv och relationen med allt vad barn heter och allt vad mammamåsten heter idag....

Lyss här noga, du kommer snart att känna dig som en helt superduktig förälder!

1. Jag missade matsäck

2. Jag missade dessutom att det var julabadsdag, vilket innebär badkläder.

Kunde dock rädda punkt 1 o 2 genom att ila till skolan i sista stund innan bussen gick. Annars hade det blivit KATASTROF!

3. Jag har missat en obligatorisk skoldag i lördags.

Ja, det hade jag. Eller jag missade åtminstone informationen om att det VAR obligatorisk skoldag i lördags så att jag kunde ringa återbud på den. Sorry, dagen var uppbokad för min del på annat sätt än att hålla tider på en skoldag och lördagen den här gången var inte förhandlingsbar. Noway. Förlåt men så kände jag idag, även om jag låter osedvanligt istadig. Men alla veckodagar går liksom åt till allt utom det jag borde, sammanhängande arbetstid, vad är det?? Dont touch my lördags, please!

5. Som förälder skall man inte ha annan uppfattning än fröknarna. Varför missar jag alltid detta faktum? Jag skall stå där med mössan i handen och lära mig att vara tyst, om inte annat så svir tabbarna över fortare för den som tiger samtycker, det vet vi ju alla. Jag kan nämligen inte hålla reda på papperslappar och informationsböcker och sådant. Det som inte finns på min dator eller i min telefon finns nämligen inte. Och det hjälper INTE att jag tänker att jag skall fylla i det sen när jag hinner för då är det glömt.

Det här var min förmiddag. Tror ni att läget var lugnt sen? Pha! Glöm, dröm, det här var bara förrätten.

De stora barnen ville leka med kompisar efter skolan. Eller leka heter det ju inte när man är 13 och 15, men jag envisas till deras irritation med att kalla det på detta viset. Så det får bli nästa punkt:

6. Man skall inte retas med sina barn, inte heller irritera dem bara för att det är roligt. Men det gör jag till vardags så det kanske inte gills idag?

7. Man skall inte säga saker något till sina barn och tro att informationen bakom orden betyder att budskapet går fram. Att ringa och säga "jag är på väg nu, gå ut" betyder förstås att man får sitta i bilen utanför medan den där inne ägnar sig åt avslutande hälsningsfraser innan man kan gå ut på gårdsplanen. Klockan var kvart i 6. Affären stängde 6. Jag hade ett barn kvar att hämta. OCH skulle handla dessutom. Ville åtminstone bli insläppt och dessutom slippa att hålla handelsbiträdet kvar på övertid. Jag åkte därifrån utan ett snopet barn. Ringer nästa barn. Samma resultat. Jag åkte även den här gången utan barn.

Handlade först, och ringde sedan skällande upp barn efter barn och DEN HÄR gången förstod bägge. De väntade som tillsagt. Men det är la f*nken med att det skulle vara så svårt att göra rätt FÖRSTA gången?

8. Man får inte skälla på sina barn. Jag skriver inte mer. För skällt har jag. Gapat och skrikit har jag -det var länge sedan sist jag var så arg som jag var idag. Och sagt fula ord har jag också. Jag tyckte inte ens själv att jag var rolig att umgås med. Men det var som en propp som brast. Det fattades bara att andra barn försökte att ringa och kolla vad som var på gång, givetvis för att ett barn ringde far och återgav direkt hur dum mamma var och pappa höll med förstås.... det hade varit LÖNT att någon hade ställt sig framför mig just då. Det HADE varit LÖNT! Jag skall inte säga att jag inte var glad. Jag skall nog säga att det STORA, dvs, det RIKTIGT stora utbrottet var nära. Ni vet, det där som innebär att man börjar kasta saker omkring sig också?

9. Man får inte vara långsint som förälder. Men det var jag idag. Det tog flera timmar innan jag gått ner i varv. Konstigt, det blev både plockat i diskmaskinen, städat på rum, tvättat, hängt upp tvätt, fixat kattlåda och annat smått och gott medans jag inte sa ett ljud till en levande varelse. Förstår inte vilken fe det är som har slängt runt med ett trollspö ikväll. Men bra blev det. Måste man verkligen bli såhär arg för att information skall tas på allvar? Jag tycker inte att det är roligt måste jag säga. Jag vill säga saker en gång och sen förväntar jag mig att de flesta faktiskt förstår enkel rak svenska och inser att det där kanske man skulle ta till sig. I varje fall när det kommer från en mamma som faktiskt är en person som FÅR dirigera en. Allt annat går helbort... ÄVEN om man går igenom massa pubertala perioder. Att ta upp jackan från golvet, eller städa sitt rum inverkar nämligen inte ett endaste dugg på personlighetsutvecklingen, så du som är unge; strid för det som är stridbart och värt det. Släpp allt det andra, liksom? Så blir du tillsagd att a; ta upp jackan så ta upp jackan. Blir du tillsagt att b; städa ditt rum, så städa ditt rum. Svårare än så behöver det faktiskt inte va? SEN kan vi liksom jiddra om det här med ingångstider och allt det andra, dvs, det man VILL vara med och påverka...

10. Man får inte diskutera sina barn medan de hör på. Men det gjorde jag det med, när sambon kom hem och jag berättade om min dag. Och den inkluderade i stort sett BARA ilska.

Idag hade jag hellre befunnit mig helt fågelfri på bahamas, med fötterna på bordet och haft fjärttävling med en väninnan helt utan tanke på plikt, måste, ansvar och uppgifter och krav på en förälder. Snälla? BARA EN DAG?? Inte längre, för sen skulle jag längta ihjäl mig efter dem förstås... Vad tusan gjorde man utan dem?? (Det är trots allt de som gör livet värt att leva överhuvudtaget!)

Sorry, fick ett förslag som innefattar alla rullar som var kvar som jag har mer än en rulle utav och som inte är de jag har undantagit mig för att sälja för billigt. Så ni som har lagt bud, sorry, jag måste avvakta vidare besked när jag har skickat info om hur många rullar det finns av vardera sort innan jag vet hur det har gått i sista ändan. Återkommer närmare kring detta, så fort jag själv vet mer.

MEN! Jag behöver göra mer plats! Och hur mycket jag än försöker planera och strukturera vill väggarna liksom inte flytta sig av sig själva och inte heller vill de bygga ut sig och skapa fler rum, varken i lokalen eller i magasinet eller på loftet -där mina tomtar bor...

Hm, jag tror att jag VERKLIGEN kommer att behöva MYCKET plats inom kort, sådär löjligt kort tid altså.

Inte bara MYCKET plats utan ÜBERMYCKET plats.... lördagens resemål gav mig massor av konstiga griller i huvudet... ungefär sådär superdupermycket att jag nog egentligen tror att jag behöver en hård smäll i skallen för att bli frisk... =)! Så därför är jag otroligt förhandlingsbar på medaljongtapeter en vecka framåt, om man är sugen på mer än 3 rullar. (hm, det finns säkert en och annan blomma som kan tolkas som medaljong om mönstret liksom bildar något medaljongigt?? Eller lite vilja finns....) Maila mig på bortbytingen@telia.com och märk gärna mailet "Medaljonger"

Snart är den här sidan (bilder på mina tapetvarianter) uppdaterad så man kan lita på innehållet.