Måndagen började pecis som en måndag skall. Kaotisk och dåligt. För sent förstås. Och ovilliga barn som inte ville upp alls. Och sen var det dags att hitta gympakläder, vilket heller inte riktigt flöt, men det var bara förrätten till att börja leta efter 2 likadana strumpor till lillebror. Som helt fick förkastas och istället övergå till att hitta TVÅ strumpor, skitf*n hur de ser ut i hans storlek, och när det inte heller gick fick jag ägna mig åt två strumpor TILLRÄCKLIGT små för att han skulle kunna ha dem. Först då lyckades det omöjliga uppdraget. Strumpor är nämligen ett kapitel för sig i det här huset, trots att jag inte gjort annat än köpt nya de senaste månaderna, tycker jag.

Strumpkaoset i vårt hus tog ordentlig fart för ett par år sedan. Min kära dotter fick nämligen för sig att aktivt leta efter två OLIKA par varje dag. Skitsamma att jag envist parerade ihop dem efter tvätt, två och två, för varje par bröts upp och det togs en strumpa vardera för att helt säkert få på sig ett så olikt par som möjligt. I förstår innebörden i strumpkorgen?

Vuxenstrumpor hade jag kapitulerat för tidigare ändå... dvs när bägge numera vuxna söner och knappt numera hemmatittande söner fick fotstorlekar som överskred gränsen för maxmåttet för en rumpa ungefär, (dvs, inte min, den matchar nog två sådana mått) så slutade jag att parera strumpor, inte minst för att varje par i stort sett äger ETT ex med ett stort hål och därför får kasseras. De kan väl ha varit ungefär tio-tolv på den tiden när de matchade sambons 43:or, ytterligare något år senare matchade de faderns 44:or (vilka de envisades med att dra hem efter pappahelgerna) och ytterligare något år senare överskred de 45 och sen uppgick åtminstone  äldsta sonen till 46/47 lagom till han gick ut nian.

Då införde jag, -eftersom jag är familjens strumpdiktator och i ämnet äger all makt-, att sambon enbart fick vita strumpor, äldsta enbart svarta och nästa son enbart gråa, alla införskaffade i det nuvarande kultvaruhuset GEKÅS. Strumpornas mecka!

Det systemet fungerade ganska okej tills de övergav moderns arma boning. Sen gav vi fanken i att dela upp färger, då vuxna enbart fick svarta strumpor och resterande barn fick olika färgglada dylika tingester.

Det var inte på den tiden, så svårt att sortera ut dotterns och nästyngsta sonens trots att han snart växte ur hennes storlekar liksom. På den tiden hade han nämligen inte så samma dragning åt gladrandiga tåstrumpor eller strumpor med texten "hallo Kitty", som hon hade ett tag. Men det skulle komma att ändra sig med den nya nycken "vägra två likadana strumpor" och sen spred det sig till alla hemmahörande barn att INGEN ville ha två likadana på fötterna någonsin.

Jag slutade därvid helt att parera strumpor vid vikning och vi fick sedermera en strumpkorg som heter duga, alla svarta är vuxenstrumpor alla andra är lovligt villebråd; det finns bara EN garanti, och det är att inte två likadana strumpor existerar.

Lite tröttsamt är det dock när dottern envisas med att trycka ner sina 41-or i lillebrors 35:or trots att det kan finnas ett övermått av vuxensvarta strumpor i korgen, det är bara att vraka och välja, alla är likadana, i samma färg, samma storlek och hittar man en med hål, så släng. Hur svår är den instruktionen? Jag kan lova, den är övermäktig. Åtminstone det där med "släng!", eftersom jag inte tillräcklig tydligt har instruerat dem till att "släng!" inte innebär "släng ner i strumkorgen!" utan "släng i soporna, den har gjort sitt!", och därmed har lämnat ett tolkningsutrymme av budskap. Det är dumt! Jag är fembarnsmamma! Jag borde veta bättre än så!!.

Därmed är vår strumpkorg numera proppfull av söndriga strumpor. Och just idag var inte en endaste av dem lillemans. Så där stod han utan strumpor länge och väl; och jag slet mitt hår tills jag hittade som sagt, två olika, åtminstone tillräckligt små stora strumpor som han kunde ha.

Nästa unge som snor en endaste strumpa till av honom får 8 års utegångsförbud, bara så att ni vet!! Och nästa unge som lägger hans strumpor i hans leksakslådor, under hans säng, i fåtöljen, under hans madrass, i hans bokhylla, i hans byxfickor etc, etc, etc så de inte går att återfinna när det är tvättdags får OCKSÅ 8 års utegångsförbud, för någon utav det måste det vara för det är inte JAG och det är INTE HAN HELLER!

Det har han nämligen bedyrat med oskyldigt uppspärrade ögon och den mamma som kan motstå den blicken och tro något ont om en sådan ängel som minsann har glorian på plats, hon finns inte. Altså måste det vara någon av hans ONDA äldre syskon som har ställt till det så de inte går att återfinna. 

Nu börjar jag emellertid att inse, att den åratalsvarande leken med olika strumpor inte är helt rolig längre, och jag vill INTE veta vad hans lärare tycker eller tänker om oss, fasen; han är ju bara ett BARN, som STÄNDIGT går med olika strumpor. Tror jag skall slänga vartenda jäkla strumpa som finns i hela hushållet och numera övergå till SVARTA TUBSOCKAR, ONE SIZE för hela familjen och se till att det inte EXISTERAR något som helst annat alternativ. DET borde lära er ungar att veta hut och att ta på sig LIKADANA LOVLIGA strumpor varje dag.

Tja, sådär satt jag och upplevde hela världens strumpsorger vila på mina axlar, och jag utlyste allmän lidandedag idag för folket på facebook.  Jag utlovade till och med en fet smäll till första bästa som vågade sig på att tilltala mig. Sen fick jag länken till Wayne Nilsson. Jag är säkert den sista i sverige som inte läser hans blogg?? I vilket fall som helst så slutade det med att jag maniskt satt och tokskrattade åt hans inlägg. Så tack så jävla mycket då, då; Wayne, du har just sabbat min dåliga måndag. Vad skall jag nu ägna mig åt för lyx att irritera mig över??

 

Nadja

30 november 2009 13:32

Jag har inte haft två likadana strumpor i några perioder på flera år. Glöm att jag tänker börja med det! ;D

 

Gitte

30 november 2009 13:35

I några PERIODER?? Testa någongång, kanske? Vet inte när jag såg er med likadana sockor på bägge fötter sist. Men nu får det bli ordning på täppan. Ni får välja vilken strumpa från vilket par som helst av de svarta strumporna som snart skall införhandlas som är likadana i solidarisk anda för alla. Allt annat åker till långtbortistan!

http://bortbytingen.bloggplatsen.se

 

sskogsnuvan

30 november 2009 15:32

Det måste vara en otrolig bedrift att hålla sockarna i ordning till 5 personer. Det skulle nästan behövas en strumpvaktmästare. Du, jag har ofta funderat över varför tvättmaskinen verkar äta sockar.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Therese

30 november 2009 17:59

Strumpor är djävulens påfund :P Speciellt mönstrade! Borde vara lag på att endast svarta och vita strumpor får existera (lite variation får man ju ha ;-)) Tänk så mycket lättare livet hade varit!

http://kossanshandarbete.blogg.se

 

Caterine

11 december 2009 13:49

Ha ha, tänkte väl det. Han har lyckats sabba en del av mina pissdagar också!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...