När jag läste samtalspedagogsutbildningen jobbade vi mycket med en samtalsmetod som heter Voice Dialogue. Kort beskrivet så handlar det om att hitta motsättande "inre" röster eller delpersonligheter som faktiskt många gånger hindrar en till saker i tillvaron. Man tänker aldrig riktigt klart utan låter sig hejdas av nej-sägaren till livet.

"jag skulle så gärna vilja omskola mig, men jag har ju redan ett jobb".

Exempelvis. Hur många gånger har man inte tänkt så om förändringar i tillvaron som man skulle vilja göra? Man har en önskan om förändring men man vågar inte riktigt tänka tanken ut, utan något sätter en kloss i vägen. Sätter man punkt på första raden:

"Jag skulle så gärna vilja omskola mig.". Så är det en öppning på något helt nytt. Eller hur? Hela världen ligger fri. Sen kommer fortsättningen:

"men jag har ju redan ett  jobb". Där tog det slut. Det är dumt att tänka vidare i förändringen man skulle vilja göra för jag har det redan så bra man kan önska. Och så harvar man på ett tag till.

Med exempelvis Voice dialogue som redskap så petar man ut de här olika motstridande personligheterna och låter dem tala till punkt; syftet är att medvetandegöra hur alternativen egentligen ser ut, för att göra ett MEDVETET val, som är genomtänkt. (Livet är för kort för att man skall låta passiva val styra det!).

Genom att bena ut de två sidorna var och en för sig, och låta dem utveckla det de vill ha sagt och det drömmer står för/rädslor står för; så kan man som samtalspartner i ett utvecklande samtal vara ett redskap för någon att hitta hela scenarior, för att ventilera både drömmar och tankar fram och tillbaka. En mycket mycket effektiv och nästan läskig metod att jobba med ärligt talat. Det är inte sällan den som talar, kommer till insikter som man inte visste om fortfarande smärtade och att det egentligen är gamla rädslor eller erfarenheter som ligger till grund för att man inte tänker tankar färdigt. Eller vågar följa sina önskningar eller impulser. (dont try this at home alone, som de säger....). En annan metod är liksom att gå tillbaka till händelsens epicentrum och beskriva känslor man upplevt medan saker och ting pågått, vi har otroligt många känslor kvar i vårt känslominne med oss som poppar upp när vi minst anar det, och de kan också vara skäl till att vi aldrig kommer loss och vågar oss på att göra det vi skulle önska att vi gjorde.

I vilket fall som helst, under utbildningens gång så praktiserade vi dessa, och flera metoder på varandra, gång på gång och det var lika häftigt varje gång. Åh, jag har nog aldrig gråtit och skrattat så mycket som jag gjorde under den här tiden av mitt liv. Men på något sätt så öppnade jag också en kanal till en inre tidsresa som öppnar sig varje gång jag sätter mig ner och skriver om en gammal händelse. Jag ser det tydligast när jag skall återge en händelse som kanske ligger tjugo-tjugofem-trettio år tillbaka i tiden, även om jag inte beskriver den exakt eller ordagrant eller till och med väljer att ändra på detaljer här och där; såfort det kommer till dialog, så blir jag 10, 13, 15, 20 igen... och mitt vokabulär är inte heller mer utvecklat än det var den gången själva händelsen utspelade sig. Jag har tappat förmågan att "beskriva" händelser jag har varit med om; utan jag sätter mig ner och GENOMLEVER dem i det ögonblicket som jag skriver ner det. Därför blir det mycket stavfel, många ord som hoppas över eller i efterhand känns malplacerat eller extrainsatt där det inte skulle vara.

Det här är något jag inte var medveten om innan jag startade den här bloggen. Inte för att jag har lagt så många inlägg i den här vägen, men många nog för att notera det själv. En lite överraskande detalj om mig själv faktiskt. Tänk vad man lär sig om sig själv när man bloggar. Innan jag startade den här bloggen hade jag ju inte ens PMS. *skratt*.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...